Återhämtning för svenska löner efter inflationschock
År 2024 markerade en vändpunkt för svenska löntagare efter några år av rejäla reallönesänkningar. Inflationen hade under 2022 och 2023 urholkat köpkraften avsevärt, motsvarande en förlust på cirka tio procent i reallön, vilket i praktiken raderade ut 7-8 års tidigare löneökningar. Lönerna hade i reala termer sjunkit till nivåer motsvarande 2015. Men under 2024 började trenden vända och prognoserna för 2025 pekar på ytterligare förbättringar. Denna återhämtning drivs av en kombination av högre nominella löneökningar och en avtagande inflation.
Den stora avtalsrörelsen vintern 2024-2025, som omfattar över tre miljoner löntagare, inleddes med fackliga krav på 4,2 procent i löneökning. Denna siffra är högre än genomsnittet för de senaste 10-15 åren, exklusive åren 2023-2024, som präglades av den exceptionella inflationen. Historiskt sett landar de slutliga överenskommelserna oftast på cirka 80 procent av fackens initiala krav. Experter, som Emma Paulsson, ekonom på Swedbank, förutspår därför att den slutliga löneökningen kommer att hamna kring 3,3 procent i genomsnitt. Med löneglidning inkluderad beräknas den totala löneökningen uppgå till 3,6 procent för både 2025 och 2026.
Riksbankens prognos för KPIF-inflationen (inflation exklusive ränteförändringar) ligger runt två procent. Detta innebär att reallöneökningarna förväntas hamna på 1,6 procent under både 2025 och 2026. Om man istället använder KPI, det vanliga inflationsmåttet, som förväntas ligga under en procent under 2025, blir reallöneökningen ännu större, närmare tre procent. Trots dessa positiva utsikter kommer det att ta tid att återhämta de förluster som uppstått under inflationsåren. Enligt Emma Paulsson kommer löntagarna först under 2026 att nå samma reallönenivå som före den kraftiga prisökningen.
Trots de tidigare reallönesänkningarna förväntas avtalsrörelsen 2024-2025 bli relativt lugn. Stämningen är betydligt mer positiv än inför den föregående avtalsrörelsen vintern 2023, då löntagarna krävde kompensation för de höga prisökningarna. Förutsättningarna inför årets förhandlingar är mer stabila och det finns en större samsyn kring den ekonomiska situationen. Emma Paulsson bedömer att risken för en konflikt är låg, då fackens krav inte uppfattas som orimliga.
Den förväntade reallöneökningen under 2025 och 2026 kommer att stärka hushållens köpkraft och bidra till en ökad konsumtion. Detta kan i sin tur ge en positiv impuls till den svenska ekonomin. Samtidigt är det viktigt att löneökningarna sker i en takt som är hållbar på lång sikt och inte leder till en ny inflationsuppgång. Riksbanken följer löneutvecklingen noga och kommer att anpassa sin penningpolitik efter behov för att säkerställa prisstabilitet.
Sammanfattningsvis kan man säga att 2024 innebar en vändpunkt för svenska löner efter en period av kraftig inflation. Prognoserna för 2025 och 2026 pekar på fortsatt reallöneökningar, vilket kommer att stärka hushållens ekonomi. Avtalsrörelsen förväntas bli relativt lugn, tack vare en mer stabil ekonomisk situation och en större samsyn mellan parterna. Det är dock viktigt att löneökningarna sker i en takt som är hållbar på lång sikt och inte hotar prisstabiliteten.
