AI-robot ska lösa stadsdelens sopproblem

En AI-robot ska ersätta sopbilar i Helsingborg

I Oceanhamnen, Helsingborgs moderna och exklusiva bostadsområde, testas nu en innovativ lösning för att hantera områdets sophantering. En vit, 120 kilo tung AI-robot, utvecklad av företaget Robot Minds, håller på att programmeras för att i framtiden kunna transportera sopkärl utan buller och utsläpp från tung trafik.

– Det är sådana här jobb som vi är ute efter, saker som ingen människa vill göra, säger Dimitrij Aleshkov, vd på Robot Minds och skaparen bakom roboten.

Oceanhamnen, med sitt attraktiva läge mellan järnvägsstationen och Öresund, är planerad med särskilt fokus på miljö och hållbarhet. En central utmaning har varit att hitta en lösning för sophanteringen som undviker tung trafik i området.

– Just nu betalar varje fastighetsägare flera tusen kronor extra per hus för att sopgubbarna behöver gå in på innergårdarna och hämta soptunnorna, förklarar Aleshkov.

Robotens uppgift blir att transportera sopkärlen från innergårdarna till en uppsamlingsplats utanför bostadsområdet, där kommunens avfallsbolag NSR kan hämta dem med sina bilar.

Roboten är utrustad med kameror, sensorer och en kraftfull AI-processor från Nvidia. Den har redan klarat av att utföra uppdraget under tester, men än så länge alltid med en operatör som övervakar och är redo att ingripa om det behövs.

Eva Duve Hansen, som arbetar med innovationsprojekten på Helsingborgs stad, berättar att kommunen redan har positiva erfarenheter av AI-lösningar för stadstjänster. Stadens sopbilar har utrustats med AI-kameror som analyserar skicket på vägarna där de kör.

– Nu gör vi det för en bråkdel av kostnaden och vi kan göra det på två veckor istället för ett år. Dessutom kan vi komma ut och laga slitna vägar tidigt innan det blir till riktiga skador. Det är superlyckat, säger hon.

För den autonoma soproboten kvarstår flera utmaningar att lösa. Dimitrij Aleshkov förklarar att roboten har svårt att korrekt identifiera vissa objekt, till exempel skulle en kattunge kunna uppfattas som en sten vilket skulle kunna leda till att roboten inte stannar.

– Det blir många etiska frågor att lära sig, säger han.

Även snö har visat sig vara ett problem. När marken blir vit har roboten svårt att känna igen sig.

– Den tror att den är i ett helt nytt område när marken blir vit. Vi har därför fokuserat på att försöka lära den navigera med hjälp av andra föremål som byggnader och stolpar, som den kan känna igen ändå, förklarar Aleshkov.

Förhoppningen är att roboten om 3–4 år ska kunna arbeta självständigt i området. För att göra den ekonomiskt bärkraftig planeras även andra uppdrag. Avfallsbolaget är enligt Aleshkov redo att betala 5 000 kronor per vecka för sophanteringen, men det räcker inte för att finansiera driften.

– Det finns ingen som kommer vilja betala mer än vad man betalar människor för samma jobb bara för att det är en robot. Därför behöver den mer att göra, säger han.

Idéer för ytterligare användningsområden inkluderar bevattning av områdets grönområden genom att montera en vattentank på roboten, samt paketutdelning för att minska antalet leveransfordon i området.

– Vi räknar med att roboten behöver kunna dra minst en vanlig månadslön. Runt 30 000–40 000 kronor i månaden, förklarar Aleshkov.

Hittills har projektet fått cirka 1,6 miljoner kronor från Helsingborgs Vinnovastöd av totalt 2,8 miljoner kronor. För att kunna anställa utvecklare och bygga en AI-avdelning söker Aleshkov nu ytterligare cirka tio miljoner kronor från både privata investerare och statliga stöd.

Bakom roboten finns dock en större vision än bara sophantering i ett bostadsområde. Aleshkov vill bygga en kunskapsdatabas för robotar där de kan dela information med varandra.

– Jag vill bygga en databas för robotar där de kan dela och hämta kunskap från varandra. Dels sådant som var man får köra och inte i ett samhälle, men också hur man ska interagera med olika föremål. Antalet situationer de kan ställas inför är oändligt och just nu lär alla företag upp sina robotar själva från början, säger han.