Familjerätt: Utmaningar med arvsrätt i bonusfamiljer

I dagens moderna familjekonstellationer uppstår ofta komplexa frågor kring arvsrätt, särskilt i bonusfamiljer där båda vuxna har barn från tidigare förhållanden. En läsarfråga belyser denna vanliga problematik: ”Vi är gifta och båda har barn från tidigare relationer men inga gemensamma. Hur ser vi till att alla barnen får exakt lika mycket den dagen vi är borta?”

Enligt Mia Edwall Insulander, jurist och familjerättsexpert, är detta en situation som kräver noggrann planering och juridisk eftertanke. Det är inte helt enkelt att skapa en fullständigt jämlik fördelning mellan särkullbarn och bonusbarn utan särskilda åtgärder.

”Grundproblemet ligger i arvsrättens utformning,” förklarar Edwall Insulander. ”I Sverige ärver biologiska barn och adoptivbarn automatiskt sina föräldrar, medan styvbarn eller bonusbarn inte har någon laglig arvsrätt till styvföräldrars tillgångar.”

För makar utan gemensamma barn gäller särskilda regler. När en make avlider har den efterlevande maken rätt att sitta i oskiftat bo med full förfoganderätt över den avlidnes egendom, men särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt om de begär det. Detta skapar en obalans mellan olika kategorier av barn i familjen.

För att skapa en mer rättvis fördelning finns flera juridiska verktyg att tillgå. Testamente är det mest grundläggande instrumentet där makarna kan specificera hur de vill att tillgångarna ska fördelas. Genom ett inbördes testamente kan makarna bestämma att styvbarn ska behandlas på samma sätt som biologiska barn i arvshänseende.

”Det är dock viktigt att känna till att biologiska barn har rätt till laglott, vilket motsvarar hälften av arvslotten,” påpekar Edwall Insulander. ”Detta kan inte testamenteras bort och måste beaktas i planeringen.”

Ett annat alternativ är att upprätta ett äktenskapsförord som reglerar egendomsfördelningen mellan makarna. Detta kan kombineras med gåvor under livstiden, där föräldrar ger lika mycket till samtliga barn för att skapa ekonomisk balans.

För mer omfattande tillgångar kan även olika försäkringslösningar vara aktuella. Genom att teckna kapitalförsäkringar eller livförsäkringar med särskilda förmånstagare kan man styra betydande belopp till specifika mottagare utanför det vanliga arvsschemat.

”Många bonusfamiljer väljer att kombinera flera olika lösningar,” berättar Edwall Insulander. ”Det kan handla om att upprätta testamente, göra strategiska gåvor under livstiden och använda försäkringslösningar för att skapa den önskade balansen.”

Hon tillägger att lagstiftningen inte alltid hänger med i de moderna familjekonstellationernas behov. Medan kärnfamiljen fortfarande utgör normen i arvslagstiftningen, lever idag närmare 250 000 barn i Sverige i någon form av bonusfamilj, enligt statistik från Statistiska centralbyrån.

Det är också värt att notera att situationen kan kompliceras ytterligare om det finns stora skillnader i tillgångar mellan makarna, eller om barn från tidigare relationer har olika ekonomiska förutsättningar. Vissa barn kanske redan har fått betydande gåvor eller stöd, medan andra inte har det.

För par i denna situation rekommenderar Edwall Insulander att söka professionell juridisk rådgivning för att skapa en skräddarsydd lösning som passar just deras familj. En familjerättsjurist eller en auktoriserad boutredningsman kan hjälpa till att navigera i de komplexa reglerna och hitta lösningar som fungerar för den enskilda familjens situation.

”Det viktigaste är att ta tag i frågan i tid och inte skjuta upp planeringen,” avslutar hon. ”Med rätt juridiska verktyg går det att skapa rättvisa lösningar, men det kräver framförhållning och tydlig kommunikation inom familjen.”

För läsare med liknande frågor finns möjlighet att anonymt vända sig till experter via mejladressen fraga.ekonomipanelen@dn.se.