Vedeldning: En tredjedel av Sveriges partikelutsläpp kommer från våra eldstäder

När kylan tränger sig på ökar frågorna till Naturvårdsverket om vedeldning. Allt från hur mycket man får elda till problem med grannars rök hamnar på myndighetens bord. Enligt Miljöbalken ska den som eldar inte orsaka olägenhet eller hälsoskada för andra, men gränsdragningen är inte alltid enkel.

”Det är lurigt. Du kan exponeras och störas av rök utan att du själv eldar,” förklarar Stina Ausmeel från Naturvårdsverket.

Vedeldning står för en betydande del av Sveriges miljöpåverkan. Totalt sett kommer en tredjedel av landets utsläpp av små partiklar från just vedeldning. De andra stora källorna är industri och trafik.

Historiskt sett har vedpannor varit vanliga i svenska hem, medan pellets hade en popularitetsperiod som nu avtagit. Trots stigande elpriser tror inte Ausmeel att vi kommer att se en återgång till ved som huvudsaklig värmekälla i svenska hushåll.

”Trenden är att antalet vedpannor är stadigt minskande,” säger hon.

För de hushåll som ändå väljer att elda med ved finns flera sätt att göra det mer effektivt och miljövänligt. Fuktig ved är en stor bov när det gäller utsläpp, och rätt eldningsteknik spelar stor roll.

”Se till att det är bra lufttillförsel, inget pyreldande,” rekommenderar Ausmeel.

När temperaturen sjunker kan det vara frestande att hålla brasan igång hela dagen, men det är sällan en bra idé.

”De flesta kaminer ska inte eldas hela tiden. Så det gäller att vara uppmärksam på den egna eldutrustningen och minska riskerna för bland annat skorstensbränder,” påpekar Ausmeel.

Naturvårdsverket har tagit fram flera konkreta råd för miljövänlig eldning. Först och främst ska man endast använda torr ved. Att elda sopor, plast eller impregnerat virke är förbjudet eftersom det frigör giftiga ämnen.

För en effektiv förbränning rekommenderas att man använder särskilda tändmedel som briketter eller fint huggna vedträn när man startar brasan. Vedträna bör staplas luftigt, med större vedträn underst och tunnare överst.

Lufttillförseln är avgörande för en bra förbränning. Vid tändning kan luckan vara öppen, men när elden är igång bör luckan stängas medan spjällen hålls öppna. Klara, gula och livliga lågor tyder på en god lufttillförsel.

Ett bra tecken på effektiv förbränning är att kaminens glas förblir klart utan sot eller imma. Röken från skorstenen ska helst inte synas alls, men vid kall väderlek kan vit rök bildas från ofarlig kondens. Däremot är gul, svart eller grå rök ett varningstecken som indikerar höga föroreningsutsläpp. I sådana fall rekommenderas att man kontaktar sotare eller kommunens energirådgivare.

Naturvårdsverket har publicerat instruktionsfilmer på sin hemsida som visar hur man tänder en brasa på bästa sätt.

Vedeldningens påverkan på luftkvaliteten har blivit en allt viktigare miljöfråga i takt med ökad medvetenhet om partikelutsläppens hälsoeffekter. I många tätbebyggda områden kan koncentrationen av skadliga partiklar stiga markant under kalla perioder när fler eldar.

Miljömyndigheter runt om i landet får regelbundet in klagomål på grannars eldning, särskilt när röken drar in i närliggande bostäder. Kommunernas miljökontor har möjlighet att göra inspektioner och i vissa fall utfärda förelägganden om eldningsutrustningen är undermålig eller används felaktigt.

För den som funderar på att investera i en ny kamin eller panna finns idag modeller med avsevärt bättre miljöprestanda än äldre utrustning. Moderna vedpannor och kaminer har ofta katalysatorer eller andra tekniska lösningar som minskar utsläppen betydligt.