Allt fler ber AI om känsliga råd – ”Vi har varnat folk”

Var tredje svensk använder nu ChatGPT, enligt en ny rapport från Internetstiftelsen. Rapporten ”Svenskarna och internet” visar att artificiell intelligens tar allt större plats i svenskarnas vardag och påverkar såväl arbetslivet som relationerna mellan människor.

Bland de yngre generationerna finns en utbredd oro för framtiden. Hälften av de som är födda på 00-talet är bekymrade över att AI kommer att leda till omfattande arbetslöshet. Denna oro är förståelig, menar Måns Jonasson, expert hos Internetstiftelsen.

”Om jag är 20 år i dag och precis börjat jobba har jag kanske 50 år kvar. Det säger sig självt att det är läskigt att börja fundera över vad en AI kan göra om 20 år och vilka jobb som ersatts då,” säger han.

Undersökningen visar att fyra av tio svenskar nu använder AI-verktyg, och bland dessa väljer hälften bort Google vid informationssökning. Detta skapar inte bara utmaningar för teknikjättar som Google utan väcker också allvarliga frågor kring integritet och informationssäkerhet.

”Nu måste vi öka medvetenheten om att man inte alltid kan lita på svaren från de här AI-tjänsterna. De slirar på fakta och ibland får man inte ens veta var källan kommer ifrån,” förklarar Jonasson.

Han refererar till en händelse från sommarens Almedalsvecka där energiminister Ebba Busch läste upp ett falskt AI-genererat citat i sitt tal. ”Jag tror inte hon är ensam om att tro att det AI:n säger är sant. Om hälften av svenskarna börjar lita på AI utan att vara källkritiska får vi problem i framtiden,” varnar han.

En oroväckande trend som framkommer i rapporten är att många delar känslig personlig information med AI-tjänster. Omkring sju procent av alla tillfrågade har ställt frågor om hälso- och sjukvård till en AI. Bland de som aktivt använder AI är siffran betydligt högre – var femte person har vänt sig till AI med frågor om psykisk ohälsa, provsvar, diagnoser, medicinering och journalanteckningar.

”Problemet är att en AI alltid försöker vara dig till lags, och som du frågar får du svar. Många ställer hälsofrågor, vilket visar på ett uppdämt behov av att prata om vård som dagens sjukvård inte möter,” säger Jonasson.

Han menar att många uppfattar AI-tjänsterna som vänliga och förstående samtalspartners, vilket leder till att vi är mer benägna att dela personlig information med dem än med traditionella sociala medier. ”Det personliga tilltalet gör att det inte känns som att man lägger ut det på exempelvis Facebook där alla kan se,” förklarar han.

Beroendet av amerikanska teknikjättar skapar också sårbarhet. ”Det finns inga garantier för att datan inte läcker. Vad händer om de får ett stort hack och alla uppladdade filer dyker upp på darknet? Det här är en risk vi måste ta på allvar,” varnar Jonasson.

Trots den snabba spridningen använder fortfarande sex av tio svenskar inte något AI-verktyg alls. Men i takt med att användningen ökar uppmanar Jonasson till eftertanke, särskilt kring det europeiska beroendet av amerikansk teknologi.

”Vi européer bör fundera på om det är vettigt att lägga alla ägg i en amerikansk korg, speciellt nu när vi blir allt mer oroliga över USA:s inriktning,” säger han. Samtidigt erkänner han att det är svårt att peka ut ett bra alternativ. ”Det finns inget riktigt bra alternativ och det är svårt att rekommendera en svensk tjänst,” konstaterar han.

Rapporten visar också tydliga skillnader i användningsmönster. Fler män (43 procent) än kvinnor (36 procent) använder AI i åldrarna 18–84 år. Bland barn och ungdomar i åldern 8–19 år har hela 57 procent använt AI-verktyg. Bland studerande som är 18 år eller äldre använder två tredjedelar AI-verktyg i sina studier.

Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet 2025” är genomförd i samarbete med Novus och ger en omfattande bild av hur digitaliseringen och den artificiella intelligensen fortsätter att förändra det svenska samhället i grunden.