Bilarnas säkerhetssystem – på väg mot ökad jämställdhet

Kvinnor löper större risk för allvarliga skador vid bilolyckor

Bilars säkerhetssystem har traditionellt utformats för en genomsnittlig man, vilket resulterar i högre skaderisk för kvinnor. Nya studier visar att kvinnor har cirka 40 procent högre risk att drabbas av allvarliga skador, särskilt ryggrads- och whiplashskador, vid bilolyckor jämfört med män.

Anders Kullgren, forskningschef på försäkringsbolaget Folksam, menar att bilindustrin länge har varit medveten om denna problematik utan att agera tillräckligt kraftfullt.

– Om man tittar på hur bilar från 1980-talet och framåt skyddat mot exempelvis whiplashskador så borde man ha lagt mer energi på att skydda kvinnor, i och med att man vetat att skaderisken är så pass mycket högre, säger Kullgren.

Enligt Kullgren börjar dock situationen förändras. Flera organisationer inom krocksäkerhet har inlett projekt för att förbättra säkerheten för alla passagerare oavsett kön. En viktig utveckling är virtuella testmiljöer där krockdockors egenskaper enklare kan modifieras för att spegla olika kroppstyper.

Framtidens säkerhetssystem behöver bli mer adaptiva och kunna anpassa sig efter individuella faktorer som ålder, kön, längd och vikt. Kullgren framhåller att tekniken för detta redan finns, men att implementeringen är komplex.

– Det börjar komma system med kameror som känner av rörelsemönster. Men det är komplicerat för tillverkare – man måste ha sensorer som känner av på ett säkert sätt, förklarar han.

Dessa adaptiva system skulle kunna justera allt från krockkuddarnas aktiveringstidpunkt till funktionen hos bältesförsträckare och bälteskraftbegränsare – säkerhetsfunktioner som drar åt bilbältet vid kollision och sedan släpper efter för att minska skaderisken.

Utöver kön spelar flera andra faktorer in i skadebilden. Yngre manliga förare är oftare inblandade i allvarligare olyckor på grund av högre risktagande och högre hastigheter. Samtidigt kör kvinnor oftare mindre bilar, vilket ökar skaderisken vid kollisioner. Studier visar också att kvinnor i genomsnitt sitter närmare ratten, något som ytterligare ökar risken för skador.

– Det är inte säkert man når ända fram, det handlar hela tiden om avvägningar. Det är ju samma när det gäller äldre kontra yngre förare. Skulle du optimera för äldre får yngre en ökad skaderisk. Det kommer att behövas adaptiva system, understryker Kullgren.

En betydande utveckling inom området är framtagandet av kvinnliga krockdockor. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har presenterat en sådan docka som komplement till den traditionellt manligt utformade.

Astrid Linder, professor vid VTI och Chalmers tekniska högskola, framhöll vid presentationen av den kvinnliga krockdockan: ”Skadestatistiken visar tydligt att kvinnor är sämre skyddade än män. Men statistiken kommer i efterhand och i dag saknar vi rätt verktyg för att utvärdera hur nya fordon bäst förhindrar skador för båda delarna av den vuxna befolkningen.”

En studie från University Hospitals Plymouth i England 2022, som omfattade 70 000 personer skadade i trafikolyckor, visade att dubbelt så många kvinnor som män fastnar i bilen efter en olycka – 16 procent av kvinnorna jämfört med 9 procent av männen. De som fastnar har dubbelt så stor risk att avlida.

Studien bekräftar också att skademönstren skiljer sig mellan könen. Medan män oftare får skador på huvud, bröstkorg och lemmar, drabbas kvinnor i högre grad av skador på bäcken, ryggrad och nacke – skador som kan göra det svårare att ta sig ur fordonet efter en olycka.

Kvinnor har enligt samma studie 44 procent högre risk att få en skada som leder till invaliditet. En bidragande orsak till detta är att kvinnors nackmuskulatur skiljer sig från mäns, vilket resulterar i att kvinnor dubbelt så ofta drabbas av whiplashskador efter bilolyckor.

Sammantaget visar forskningen att bilindustrin står inför utmaningen att utveckla säkerhetssystem som skyddar alla passagerare oavsett kön, ålder och kroppstyp – ett arbete som kräver både nya testmetoder och mer adaptiva säkerhetssystem.