Oro i Mellanöstern höjer bolåneräntorna – experter ger råd om bindning

Konflikten i Mellanöstern fortsätter att skapa ekonomiska svallvågor som når ända in i svenska hushåll. Börsens kraftiga svängningar under måndagen är ett tydligt tecken på den globala osäkerheten. Som en direkt konsekvens har flera banker nu höjt sina räntor på bundna bolån.

SBAB är en av bankerna som nyligen meddelat höjningar med 0,35–0,45 procentenheter på bundna räntor med löptider mellan ett och tio år. Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, förklarar att höjningen är en reaktion på att marknadsräntorna med längre löptid har stigit.

”Vi befinner oss i en väldigt osäker tid och vi kan nog förvänta oss att det kommer att se ut så en tid framöver. Det leder generellt sett till att framför allt de långa räntorna stiger,” säger Hasselvik.

För bolånetagare skapar situationen nya utmaningar i en redan komplex räntemiljö. Den centrala frågan många ställer sig är om det fortfarande är fördelaktigt att binda räntorna när de har börjat stiga.

Enligt Hasselvik var det ekonomiskt gynnsamt att binda räntan efter årsskiftet, men läget har förändrats. ”Nu har de bundna räntorna stigit och utifrån det är det inte lika förmånligt. Men om man är orolig och rädd för kraftiga svängningar i sin privatekonomi kan det såklart fortfarande vara värt att binda utifrån det perspektivet.”

Hon tillägger att många hushåll har haft möjlighet till ekonomisk återhämtning under den senaste tiden och att räntorna kommit ner något. Detta kan innebära att många är bättre förberedda för de nya svängningarna än tidigare. Hasselvik betonar vikten av att utgå från sin egen ekonomiska situation och känslomässiga trygghet när man fattar beslut om sina bolån.

”Hur skulle du påverkas om räntorna stiger ännu mer? Om man känner sig orolig är det aldrig för sent att binda,” säger hon.

Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, ger en annan synvinkel. Hon menar att det historiskt sett, med vissa undantag, har varit mer lönsamt att hålla sina räntor rörliga över tid.

”Jag ser inga tecken i dag som kommer att ändra på det,” säger Langemark, som varnar för riskerna med att låsa sig till en bunden ränta. ”Om du binder tar du bort ditt främsta förhandlingskort med banken. Om du är missnöjd är det inte lika enkelt att ta ditt bolån och gå.”

Hon avråder även från att binda delar av lånet: ”Risken är att du då får det sämsta av två världar. En rörlig ränta som påverkar vardagsekonomi och en bunden del som gör det svårare att förhandla.”

Trots detta utesluter inte Langemark att vi kan gå in i ett läge med betydligt högre räntor igen. ”Även världens centralbanker har extremt svårt att veta hur man ska agera just nu. Om du vill betala lite extra för att känna dig trygg kan det vara läge att binda, men försök inte att spekulera för då går det ofta snett.”

För den som väljer rörlig ränta rekommenderar Langemark att man har marginaler för att klara uppgångar på minst 5-6 procent. ”När den rörliga räntan är lägre kan du sätta av den pengen och bygga upp en buffert eller amortera av lånet. På så sätt tar du ned din ränterisk och betalar premien till dig själv.”

Christina Sahlberg, sparekonom hos Skandiabanken, bidrar med ytterligare ett perspektiv. Hon råder låntagare att titta på snitträntorna, alltså den faktiska ränta som kunderna får, snarare än den officiella listräntan.

”Viktigt att känna till är att din bank kanske erbjuder tillfälliga ränterabatter som löper ut efter en tid. Det kan göra att du betalar mer än du borde för ditt lån,” förklarade Sahlberg nyligen för TT.

I takt med att oron i Mellanöstern fortsätter och de ekonomiska effekterna sprider sig globalt, står svenska bolånetagare inför viktiga beslut. Experternas samlade råd är att utgå från sin egen ekonomiska situation, överväga sina marginaler och inte försöka spekulera i framtida ränterörelser.