”Borde min sambo bidra med mer pengar till sommarhuset?”

I ett förhållande där sommarhuset står skrivet på endast en part kan ekonomiska frågor snabbt bli komplicerade. Detta är situationen för ett par där kvinnan äger sommarhuset på papperet och står för nästan alla utgifter kopplade till det, trots att de delar sitt liv tillsammans.

Frågan om huruvida sambon borde bidra ekonomiskt, särskilt när det gäller större investeringar som renoveringar, är vanlig i många relationer där ägandeförhållandena inte är jämnt fördelade. Enligt Ingela Gabrielsson, oberoende privatekonom, är svaret tydligt: ja, sambon borde vara med och dela på kostnaderna.

”När man lever tillsammans och delar ett boende, oavsett vem som formellt äger fastigheten, är det rimligt att båda bidrar till de löpande kostnaderna och underhållet,” förklarar Gabrielsson. ”Detta gäller särskilt om båda använder och njuter av boendet tillsammans.”

Situationen belyser en bredare problematik som många sambopar står inför. Till skillnad från gifta par, där egendom ofta betraktas som gemensam, har sambor inte samma juridiska skydd. Detta kan skapa obalans när endast en part står som ägare till gemensamma tillgångar.

Det finns flera skäl till att dela på kostnader, även om endast en part står som ägare. För det första handlar det om rättvisa i relationen. Om båda använder sommarhuset är det rimligt att båda bidrar ekonomiskt. För det andra kan ett delat ekonomiskt ansvar stärka känslan av gemensamt ägande och minska risken för framtida konflikter.

Statistik från Statistiska Centralbyrån visar att antalet samboförhållanden ökar i Sverige, och därmed också behovet av att diskutera ekonomiska arrangemang. Över 25 procent av alla par i Sverige lever som sambor utan att vara gifta, vilket gör dessa frågor högst relevanta för en betydande del av befolkningen.

”Ett vanligt misstag är att man inte talar öppet om ekonomi i förhållandet,” fortsätter Gabrielsson. ”Många undviker dessa samtal av rädsla för konflikt, men i längden kan det skapa större problem.”

Experter rekommenderar att par i denna situation upprättar ett samboavtal där man tydligt reglerar hur ekonomiska frågor ska hanteras. Detta blir särskilt viktigt vid större investeringar som renoveringar av ett sommarhus, där summorna kan vara betydande.

För paret i fråga finns flera möjliga lösningar. De kan komma överens om en fast procentuell fördelning av kostnaderna baserad på respektive inkomst. Alternativt kan de upprätta en form av internhyra där sambon betalar för sin del av nyttjandet.

”Det viktiga är att hitta en lösning som båda parter uppfattar som rättvis och som tar hänsyn till både formellt ägande och faktiskt nyttjande,” påpekar Gabrielsson.

Fastighetsmarknaden för fritidshus har sett en stark utveckling under de senaste åren, med prisökningar på mellan 5-15 procent årligen i populära områden. Detta gör att renoveringar ofta kan ses som investeringar som ökar husets värde, vilket ytterligare komplicerar frågan om vem som bör stå för kostnaderna.

Juridiskt sett finns det dock viktiga aspekter att beakta. Om sambon bidrar ekonomiskt till renoveringar utan att stå som ägare, bör detta dokumenteras. Vid en eventuell separation kan det annars vara svårt att bevisa att man bidragit ekonomiskt till en tillgång man inte formellt äger.

Mäklare och juridiska experter rekommenderar ofta att par i denna situation antingen skriver ett samägandeförhållande där båda står som delägare, eller upprättar tydliga avtal om hur ekonomiska bidrag ska hanteras och eventuellt återbetalas vid en separation.

”Oavsett vilken lösning man väljer är öppen kommunikation och tydliga överenskommelser nyckeln till att undvika framtida konflikter,” avslutar Gabrielsson.

För par som befinner sig i liknande situationer erbjuder flera banker och ekonomiska rådgivare numera särskilda rådgivningstjänster för att hantera denna typ av frågor, ett tecken på att problematiken blir allt vanligare i takt med att samboförhållanden ökar.