Första paragrafen: Stockholmsbörsen, mätt genom det breda OMXS-indexet, avslutade handelsdagen med en nedgång på 1,3 procent. Detta trots en sen återhämtning efter beskedet att USA skjuter upp införandet av nya tullar mot Mexiko med en månad. Det mer koncentrerade OMXS30-indexet, bestående av de 30 mest omsatta aktierna, backade något mer, med 1,4 procent. Den övergripande trenden var negativ, men nyheten om den uppskjutna tullhöjningen mildrade fallet något och förhindrade en ännu större nedgång.
Andra paragrafen: Investerarnas oro präglade handeln, och det märktes tydligt i vilka aktier som klarade sig bäst respektive sämst. Defensiva aktier, som traditionellt sett anses vara mindre konjunkturkänsliga och därmed säkrare i oroliga tider, stod emot nedgången bättre. Inom OMXS30 var det endast två bolag som steg: försvarskoncernen Saab, med en uppgång på 1,2 procent, och lastbilstillverkaren Volvo, som ökade med 0,3 procent. Bägge dessa bolag kan ses som representanter för den defensiva sektorn.
Tredje paragrafen: På den andra sidan av spektrumet fanns de cykliska aktierna, som är mer känsliga för konjunktursvängningar. Vitvarutillverkaren Electrolux, molntjänstbolaget Sinch och kullagerjätten SKF var bland de aktier som drabbades hårdast inom OMXS30. Electrolux föll med 3,6 procent, Sinch med 3,4 procent och SKF med 3,2 procent. Dessa nedgångar indikerar en viss oro bland investerare för den globala ekonomiska utvecklingen och en eventuell avmattning i efterfrågan på dessa bolags produkter och tjänster.
Fjärde paragrafen: Utanför storbolagsindexet OMXS30 noterades också betydande rörelser. Biltillverkaren Volvo Cars, som inte ingår i OMXS30, drabbades av en kraftig nedgång på 4,6 procent. Bilindustrin är generellt sett känslig för handelskonflikter och tullhot, då dessa kan påverka både produktionskedjor och efterfrågan. Osäkerheten kring de amerikanska tullarna mot Mexiko, trots uppskjutandet, kan ha bidragit till Volvo Cars kursfall.
Femte paragrafen: President Trumps utspel om de mexikanska tullarna hade även en tydlig effekt på valutamarknaden. Den amerikanska dollarn stärktes gentemot den svenska kronan. Vid stängning kostade en dollar 11,12 kronor. Denna förstärkning kan delvis förklaras av att dollarn ofta ses som en säkerhetsvaluta i tider av osäkerhet. Investerare tendererar att flytta kapital till säkrare tillgångar, vilket ökar efterfrågan på dollar och därmed dess värde gentemot andra valutor.
Sjätte paragrafen: Stockholmsbörsens utveckling speglade den generella trenden på de europeiska börserna. Även ledande index i Frankfurt, London och Paris backade mellan 1 och 1,5 procent. Detta tyder på att oron över den globala ekonomiska utvecklingen och handelskonflikterna påverkar investerare brett. Uppskjutandet av de amerikanska tullarna mot Mexiko gav visserligen en viss andrum, men den underliggande oron kvarstår och fortsätter att tynga marknaderna.
