Svenskt Näringsliv larmar om kompetensbrist och brister i yrkesprogrammen.
Sju av tio företag kämpar för att hitta rätt kompetens, och var fjärde rekrytering misslyckas, enligt Svenskt Näringsliv. Kompetensförsörjningsexperten Johan Olsson pekar på brister i de gymnasiala yrkesprogrammen som en avgörande orsak. Olsson betonar att fungerande yrkesprogram är kritiska för både företagens konkurrenskraft och ungas möjligheter att få jobb. Problemet är inte bara en fråga om ekonomi, utan påverkar även Sverige som nation i det långa loppet. Utan rätt kompetens riskerar svenska företag att halka efter, och unga människor att stå utan arbete.
Företag vittnar om svårigheter att rekrytera från yrkesprogram.
Dennis Forssell, VD för Forssells Smide, ett familjeföretag grundat 1957, delar Olssons oro. Med arton anställda, främst svetsare och smeder, tillverkar företaget stålkonstruktioner för byggindustrin. Trots att tre av hans anställda kommer från yrkesprogram, önskar Forssell att fler sökte sig till dessa utbildningar. Han ser yrkesprogrammen som nyckeln till minskad arbetslöshet och ökat välstånd. Björns Sollervik är ett exempel på en framgångsrik rekrytering från ett yrkesprogram. Han började arbeta på Forssells Smide direkt efter examen från industriprogrammet för svetsare i Sandviken år 2007. Sollerviks berättelse illustrerar vikten av yrkesutbildningar för att säkra kompetensförsörjningen inom industrin.
Prognoser visar på framtida brist på yrkesutbildad arbetskraft.
Skolverket prognostiserar brist på elever från fordons-, industriteknik-, restaurang- och livsmedels- samt vård- och omsorgsprogrammen om tio år. Trots att 36 procent av gymnasiesökande år 2024/25 valde yrkesprogram, är det bara 23 000 elever som faktiskt tar examen. Denna siffra är långt ifrån tillräcklig för att möta arbetsmarknadens behov, enligt Olsson. För att täcka bristen behöver antalet examinerande elever öka med 20 000 per år. Annars riskerar Sverige att sakna 230 000 yrkesarbetande personer år 2040.
Kostnader och attraktionskraft – utmaningar för yrkesprogrammen.
En orsak till den låga andelen sökande till yrkesprogrammen är att kommunerna prioriterar billigare teoretiska utbildningar. Det har lett till protester från företagare som Forssell, som betonar vikten av yrkesutbildningar för företagens överlevnad. Olsson menar att besparingar på yrkesprogrammen är kortsiktiga och leder till ökad ungdomsarbetslöshet. Han påpekar att fler unga i arbete skulle generera ökade skatteintäkter för kommunerna, vilket gynnar både individen och samhället. Att höja yrkesprogrammens attraktionskraft är avgörande för att locka fler sökande.
Svenskt Näringsliv föreslår förändringar i utbildningssystemet.
Svenskt Näringsliv förespråkar en minskning av platserna på ekonomi- och samhällsprogrammen för att styra fler elever mot yrkesutbildningar. Man argumenterar för att skolhuvudmännen bör ta större hänsyn till arbetsmarknadens behov vid dimensionering av utbildningsplatser. Olsson avfärdar farhågor om att eleverna enbart ses som en resurs för industrin. Han menar att det inte finns någon motsättning mellan att förbereda elever för arbetslivet och att uppfylla skolans övriga uppdrag, som att främja demokrati och förbereda eleverna för vuxenlivet.
Kvalitetssäkring och branschens involvering – nycklar till framgång.
Från och med årsskiftet är skolhuvudmännen skyldiga att beakta arbetsmarknadens behov vid dimensionering av utbildningsplatser. Svenskt Näringsliv önskar även att branschorganisationer får större inflytande över kursplaner och examensmål. Man argumenterar för att branschen har bäst kunskap om vilka kompetenser som efterfrågas. För att höja yrkesprogrammens attraktionskraft är det även viktigt att förbättra utbildningarnas kvalitet, menar Olsson. Därför är Svenskt Näringsliv emot att sänka kraven för godkända betyg, eftersom det är viktigt att eleverna har tillräckliga förkunskaper. Dennis Forssell instämmer och betonar vikten av att elever som kommer ut från yrkesprogrammen har godkända betyg och kan möta de ökade kraven på dagens arbetsmarknad.