Amerikanska marknadens obegripliga optimism trots politisk och ekonomisk turbulens
Det är ett märkligt fenomen som utspelar sig i USA just nu. Trots en rad allvarliga ekonomiska och politiska utmaningar fortsätter de amerikanska börserna att nå nya rekordnivåer. För en utomstående betraktare av USA:s ekonomi framstår situationen som minst sagt förbryllande.
Flera alarmerande faktorer avtecknar sig tydligt i den amerikanska ekonomin. För det första befinner sig de federala statsfinanserna i ett akut krisläge. Demokraternas vägran att godkänna fortsatta betalningar har lett till en nedstängning av delar av statsapparaten. Detta sker samtidigt som president Biden anklagas för att inte verkställa utgifter som kongressen redan har beslutat enligt lag. Den finanspolitiska krisen blir särskilt allvarlig med tanke på att USA redan brottas med historiska budgetunderskott och en statsskuld som har fördubblats under det senaste decenniet.
För det andra fortgår attackerna mot Federal Reserve, USA:s centralbank. Donald Trumps försök att avlägsna oberoende beslutsfattare från centralbanken har nyligen bromsats av Högsta domstolen, men hans agenda förblir tydlig. Trump verkar fast besluten att reformera världsekonomins kanske viktigaste institution enligt samma modell som president Erdogan har omformat Turkiets centralbank – en modell som i Turkiets fall har resulterat i en inflation på omkring 30 procent.
Parallellt med dessa politiska utmaningar pågår en finansiell feberyra kring techjättarnas AI-investeringar. OpenAI, ett företag som aldrig redovisat vinst och som fortfarande söker en hållbar affärsmodell, värderas nu till svindlande 500 miljarder dollar. Denna värdering höjdes efter en enorm investering från Nvidia, som också är en nyckelleverantör till OpenAI. Det hela liknar ett cirkelresonemang där värderingar, investeringar och teknologihajp driver varandra i en självförstärkande spiral.
Till denna problematiska lista kan även läggas andra oroande faktorer som det pågående tullkaoset, planerna på massdeporteringar av migranter, nedskärningar i forskningsfinansiering, en underliggande konstitutionell kris samt en allt mer aggressiv militaristisk retorik.
Trots alla dessa varningssignaler verkar de amerikanska finansmarknaderna helt opåverkade. I veckan som gick nådde USA-börserna återigen nya rekordnivåer. Detta trots att både konjunktursignaler och arbetsmarknadsdata nu visar på en avmattning. Paradoxalt nog tolkas dessa negativa ekonomiska indikatorer ofta positivt av marknaden, eftersom de ökar sannolikheten för ytterligare räntesänkningar från Federal Reserve.
Även när tvivel ibland smyger sig in på Wall Street tenderar de att snabbt försvinna. Nyligen publicerade finansjätten JP Morgan, ett av västvärldens största finansinstitut, en analys som ställde den provocerande frågan om USA:s ekonomiska särställning närmar sig sitt slut. Analysens slutsats var dock typisk för den amerikanska självbilden: ”Historien visar att tidigare utmaningar ytterst har förnyat USA:s styrka. Den här gången är inget undantag.”
För utomstående, särskilt européer, kan denna orubbliga optimism framstå som obegriplig. Det tycks finnas en närmast dogmatisk övertygelse på de amerikanska finansmarknaderna: allt är under kontroll, inget kan gå fel, och om något mot förmodan skulle gå åt fel håll är det bara ytterligare ett bevis på den amerikanska ekonomins grundläggande styrka och motståndskraft.
I detta paradoxala läge, där allvarliga politiska och ekonomiska problem möts av börsrekord och obekymrad optimism, ställs frågan på sin spets: hur länge kan denna situation fortgå? Är det amerikanska ekonomiska systemets motståndskraft verkligen så robust som marknaden tror, eller bygger dagens rekordnivåer på börsen på en illusion som förr eller senare kommer att krossas av verkligheten?
