Carl Johan von Seth: Fallande inflation kan ge Riksbanken lyxhuvudvärk

Den svenska inflationen sjönk oväntat kraftigt i december, med en inflationstakt på endast 0,3 procent enligt Statistiska centralbyråns preliminära beräkningar av KPI. Samtidigt minskade KPIF, Riksbankens målindex som exkluderar effekterna av ränteförändringar, från 2,3 till 2,1 procent, vilket placerar inflationen nära det eftersträvade 2-procentmålet.

Särskilt anmärkningsvärt är att även kärninflationen, som är ett viktigt mått för Riksbanken, sjönk under december månad. Detta går helt emot vad Riksbanken hade förutspått i sina prognoser, vilket gör utvecklingen än mer överraskande för ekonomiska analytiker.

Inflationsfallet i november väckte initialt misstankar om att tillfälliga priseffekter från Black Friday kunde ligga bakom nedgången. De nya siffrorna tyder dock på en mer grundläggande förändring i inflationstrycket, eftersom december visade en fortsatt nedåtgående trend utan säsongsbetonade försäljningshändelser som förklaring.

För svenska hushåll innebar 2025 generellt sett relativt höga inkomstökningar kombinerat med en inflation som låg på normala nivåer. Detta har skapat ett ekonomiskt andrum för många familjer efter en period av betydande prisökningar inom flera områden.

Trots den positiva inflationsutvecklingen har Riksbankens ledning med Erik Thedéen i spetsen signalerat att man håller fast vid den nuvarande styrräntan på 1,75 procent. Centralbanken tycks vilja avvakta och se hur den svenska ekonomin utvecklas under vintern och våren innan man överväger ytterligare räntesänkningar.

Situationen skapar emellertid ett växande dilemma för Riksbanken. De flesta ekonomiska bedömare prognostiserar en ovanligt låg inflation under 2026, delvis till följd av den planerade matmomssänkningen i april. Enligt Riksbankens egna senaste prognoser väntas både KPI- och KPIF-inflationen tillfälligt hamna under 1 procent för helåret 2026.

Med de senaste oväntat låga inflationssiffrorna kan dessa prognoser visa sig vara för optimistiska. Riksbanken riskerar därmed att hamna i en situation där inflationen närmar sig nollstrecket, vilket skulle göra det svårt att motivera varför styrräntan inte sänks ytterligare.

Den svenska inflationsutvecklingen speglar till viss del även internationella trender, där flera västländer har sett inflationstrycket minska under det senaste året. Centralbankerna världen över har haft olika strategier för att hantera inflationsnedgången, där vissa har varit snabbare med räntesänkningar medan andra, inklusive Sveriges Riksbank, har valt en mer försiktig linje.

För företag och konsumenter i Sverige innebär den lägre inflationen flera potentiella fördelar. Prisstabiliteten kan bidra till bättre planeringsförutsättningar för företagsinvesteringar, samtidigt som hushållen kan se sin köpkraft stärkas om löneutvecklingen fortsätter att överstiga prisökningarna.

Matpriser, som varit en betydande drivkraft bakom tidigare inflationstoppar, uppvisar nu en mer varierande bild. Vissa livsmedel har blivit dyrare medan andra har sjunkit i pris, vilket bidrar till den sammantagna inflationsdämpningen.

Regeringens ekonomiska politik, med planerade skattesänkningar och reformer, kommer sannolikt att påverka inflationsbilden ytterligare under kommande år. Den aviserade sänkningen av matmomsen förväntas få särskilt stora effekter på inflationssiffrorna.

För Riksbanken blir den stora utmaningen att balansera inflationsmålet mot andra ekonomiska hänsyn som tillväxt och sysselsättning. Om inflationen fortsätter att ligga under målnivån kan trycket öka på centralbanken att lätta ytterligare på penningpolitiken, trots den nuvarande avvaktande hållningen.