Den senaste tidens inflationsbild visar tecken på förbättring, även om svenskarna fortfarande känner av högre kostnader i vardagen. Efter förra årets kraftiga prisökningar på hyror, mat, kaffe och el, börjar nu en ljusning skönjas enligt de senaste ekonomiska indikatorerna.
Inflationsmätningar kräver noggrann analys av flera olika nyckeltal. Det traditionella konsumentprisindex (KPI), som mäter svenskarnas allmänna levnadskostnader, visar för närvarande en låg inflationstakt. Senaste mätningen visar att KPI-inflationen sjönk från 1,1 till 1 procent i årstakt. Detta relativt låga tal ger dock inte hela bilden, eftersom de snabbt sjunkande räntekostnaderna döljer prisökningar i andra kategorier.
För att få en mer rättvisande bild av inflationsläget är det viktigt att även granska KPIF-måttet, som är Riksbankens officiella målindex. Till skillnad från KPI har KPIF-måttet räntekostnaderna borträknade, vilket ger en tydligare bild av den underliggande prisutvecklingen.
KPIF-inflationen har visat en oroande trend under det senaste året. Från en årstakt på närmare 1 procent hösten 2023 har den successivt klättrat till över 3 procent under de senaste månaderna. Detta är visserligen högt, men ändå betydligt lägre än den första inflationsvågens topp på över 10 procent under vintern 2022-2023.
De senaste preliminära siffrorna som presenterades på onsdagen visar dock att även KPIF-inflationen nu börjar avta något. I praktiken stod priserna stilla under september månad, vilket kan tolkas som ett första tecken på att den andra inflationsvågen håller på att ebba ut.
Flera ekonomiska indikatorer stärker bilden av en avtagande inflation. Företagens prisplaner, som regelbundet kartläggs, pekar på en mer måttfull prisutveckling framöver. Det finns för närvarande inga tydliga tecken på kostnadsstress inom svensk ekonomi som skulle kunna driva upp inflationen ytterligare.
Det globala kostnadstrycket ser också relativt gynnsamt ut, vilket påverkar Sverige positivt som en öppen handelsbaserad ekonomi. Dessutom har den svenska kronan stärkts sedan årsskiftet, vilket ger en viss dämpande effekt på importpriserna. När kronkursen stärks blir importerade varor och tjänster relativt sett billigare för svenska konsumenter och företag.
En intressant aspekt i den ekonomiska debatten är den ovanliga enighet som råder bland landets ekonomiska prognosmakare kring just inflationen. Medan de har olika uppfattningar om hur svensk tillväxt och arbetsmarknad kommer att utvecklas under 2025, är de påfallande överens om att inflationen är på väg nedåt.
Om denna konsensus visar sig stämma får det direkta konsekvenser för penningpolitiken. Riksbankens senaste besked – att räntesänkningarna nu är avslutade för denna gång – verkar i så fall stå sig. Nästa ränterörelse, när den väl kommer, blir sannolikt en höjning, men det ligger troligen en bit in i framtiden.
Inflationens utveckling påverkar direkt hushållens ekonomi och köpkraft. Efter en period av exceptionellt höga prisökningar som påverkat många svenskars vardagsekonomi negativt, finns nu tecken på att läget normaliseras. De kraftiga prisuppgångarna på nödvändigheter som boende, mat och energi verkar ha kulminerat.
För konsumenter som tyngs av höjda priser är detta positiva nyheter, även om det kommer ta tid innan förbättringarna märks fullt ut i vardagsekonomin. Riksbankens inflationsmål på 2 procent är fortfarande en bit bort, och vägen till en helt stabil prisutveckling kan innehålla både upp- och nedgångar.
21 kommentarer
Oroande att KPIF ökar så snabbt. Visar det sig att vi får en starkare inflation än väntat?
Det verkar som att vissa priser fortfarande stiger snabbt, trots att helhetsbilden ser bättre ut.
Det är bra att se att lite mer stabilitet kommer tillbaka, men jag undrar hur lång tid det tar innan konsumenterna verkligen märker skillnad.
Det kan dröja länge, tyvärr. Många får fortfarande betala höga fakturor.
En stabilare inflation skulle vara perfekt, men med de rådande geografiska konflikterna och energikrisen är det svårt att vara optimistisk.
precis, det finns fortfarande många riskfaktorer som kan påverka ekonomin.
KPIF visar att inflationen är mer problematisk än man först tror. Det är viktigt att vara medveten om det.
Precis, många tycker att det känns som om priserna fortsätter att stiga.
Intressant att inflationen verkar lugna sig, men det är oroande att KPIF visar högre siffror. Tydligt att vi inte är över målet än.
Ja, det är viktigt att titta på båda mätningarna för att få en helhetsbild.
Högre elpriser och hyror påverkar hela ekonomin, så förbättringssignalerna känns lite för tidiga.
Hoppas att denna ljusning håller i sig, men med höga kostnader för mat och el är det fortfarande tufft för många.
Ja, det går nog att känna av i plånboken ännu.
Inflationen har inte riktigt stabiliserats än, så jag är skeptisk till att säga att den andra vågen är över.
Ja, det verkar fortfarande vara många faktorer som kan påverka priserna.
En procent inflationen låter lugnande, men med höga räntekostnader kan det fortfarande slå hårt.
Ja, det är en viktig faktor som många glömmer bort när de analyserar inflationen.
Riksbankens målindex visar tydligare vad som händer under ytan. Bra att de tittar på både KPI och KPIF.
Precis, KPI-avgifter kan få en att tro att det går bättre än vad det egentligen gör.
Det skulle vara underbart om vi är på väg mot lägre inflation, men jag tvivlar fortfarande.
Ja, det är svårt att bli helt övertygad när priserna på grundnärvaro är så höga.