Carl Johan von Seth: Kriget har inte väckt inflationsmonstret – ännu

Oljepriserna stiger, men inflationen visar tröghetseffekter under krigets första månad

Efter USA:s och Israels första bombningar av Iran den 28 februari har de globala energimarknaderna reagerat kraftigt. Oljepriset har skjutit i höjden och svenska konsumenter har sett dieselpriset öka med omkring sju kronor per liter. Trots denna markanta prisökning på bränsle visar den senaste inflationsrapporten från SCB överraskande låga siffror.

Enligt preliminära uppgifter steg konsumentprisindex (KPI) endast marginellt från 0,5 procent till 0,6 procent under mars månad. Detta är betydligt lägre än vad ekonomiska bedömare och Riksbanken hade prognostiserat. Ännu mer anmärkningsvärt är att KPIF, Riksbankens eget målindex för inflation, faktiskt sjönk från 1,7 procent till 1,6 procent – klart under det officiella tvåprocentsmålet.

Denna till synes motstridiga utveckling kan förklaras med att två motverkande ekonomiska krafter för närvarande påverkar den svenska inflationen. Under det senaste halvåret har flera faktorer bidragit till att hålla inflationen nere. Globalt sett har varupriser och råvaror blivit billigare, samtidigt som den svenska kronans växelkurs har stärkts. Dessa faktorer har tillsammans skapat ett nedåtgående tryck på inflationen.

När konflikten i Mellanöstern nu driver upp bränslekostnaderna skapar det förvisso ett uppåtgående tryck på inflationstakten. Men prisökningen har ännu inte varit tillräckligt omfattande för att påverka andra prissektorer eller bryta det rådande inflationsmönstret. Ekonomer understryker att vi fortfarande befinner oss i ett tidigt skede av konfliktens ekonomiska konsekvenser.

Situationen skiljer sig markant från det ekonomiska läget efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. Vid den tidpunkten hade Sverige redan en inflation på 4 procent innan kriget bröt ut, och under den första krigsmånaden steg den till 6 procent. Det nuvarande ekonomiska utgångsläget för Sverige är därmed betydligt mer gynnsamt.

För finansmarknader och investerare är den kritiska frågan hur Riksbanken kommer att agera. Många bedömare räknar med att centralbanken kommer att höja styrräntan ett par gånger under året för att möta en potentiellt stigande inflation senare under 2023. Denna prognos är dock förknippad med stor osäkerhet, eftersom allt i slutändan beror på konfliktens utveckling i Mellanöstern.

Om konflikten skulle få ett oväntat snabbt slut och Iran upphäver sin blockad av Hormuzsundet, finns fortfarande möjligheten att de globala ekonomiska konsekvenserna blir relativt hanterbara. Men om kriget fortsätter eller eskalerar ytterligare, ökar riskerna för allvarliga störningar i den globala energiförsörjningen, vilket i sin tur kan leda till kraftigt höjda livsmedelspriser och omfattande problem för industrin.

Energimarknaden är särskilt känslig eftersom Hormuzsundet utgör en strategiskt avgörande passage för oljetransporter från Persiska viken. Omkring 20 procent av världens oljetransporter passerar genom detta smala sund. En långvarig blockad skulle därför kunna få omfattande konsekvenser för den globala energiförsörjningen och därmed världsekonomin.

Svenska ekonomer pekar på att konsumenters och företags förväntningar spelar en avgörande roll i detta skede. Om aktörerna på marknaden förutser en långvarig konflikt med bestående höga energipriser, kan detta leda till förändrade konsumtions- och investeringsmönster som i sin tur påverkar inflationen på längre sikt.

Samtidigt betonar ekonomiska analytiker att Riksbanken står inför en delikat balansgång. En för tidig räntehöjning baserad på tillfälliga inflationsimpulser kan hämma den ekonomiska återhämtningen, medan ett för sent agerande riskerar att låta inflationen ta fart på allvar.

Detta ekonomiska osäkerhetsmoln hänger i allra högsta grad över den svenska och globala ekonomin, och kommande månaders utveckling i Mellanöstern kommer att bli avgörande för både inflationstakten och centralbankernas räntepolitik.