Carl Johan von Seth: Kronans raketfärd kan krocka med Riksbankens planer

I de senaste månaderna har den svenska kronan stärkts markant mot både dollarn och euron, vilket har påverkat inflationen i Sverige mer än väntat. Detta var en av de centrala punkterna när Riksbanken på torsdagen beslutade att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Beslutet kom inte som någon överraskning för marknadsbedömare. Riksbanken håller fast vid sin huvudstrategi att låta räntan ligga kvar på nuvarande nivå under minst ett år framöver, trots att det finns flera oroväckande tecken i världsekonomin.

Sedan årsskiftet har kronan förstärkts med cirka 20 procent mot den amerikanska dollarn. Idag kostar en dollar ungefär 8,80 kronor, en märkbar nedgång från cirka 9,20 kronor för bara ett par veckor sedan. Även mot euron fortsätter den svenska valutan att stärkas.

Den starkare kronan har fått en tydlig effekt på den svenska ekonomin. Importvaror har blivit betydligt billigare, vilket i sin tur har dämpat inflationstrycket. Enligt Riksbankens egna kommentarer har denna utveckling haft en ”större dämpande effekt på inflationen än vad Riksbanken räknat med”. Inflationen mätt enligt KPIF-måttet ligger nu nära målet på 2 procent och förväntas sjunka relativt snabbt under innevarande år.

Trots att en lägre inflation normalt skulle kunna motivera räntesänkningar, väljer Riksbanken att avvakta. Detta beslut fattas mot bakgrund av en global ekonomi präglad av ökande osäkerhet och geopolitiska spänningar.

I sitt räntebesked lyfter Riksbanken fram en lång lista med växande faror i världsekonomin. De geopolitiska oroligheterna har under de senaste veckorna omfattat situationer i bland annat Grönland, Iran och Venezuela. Kanadas premiärminister Mark Carney, som tidigare har lett flera stora centralbanker, har beskrivit USA:s nya förhållningssätt på den internationella arenan som en ”bristning” i den etablerade världsordningen.

Denna turbulens på global nivå ökar risken för ekonomiska störningar, både mindre och potentiellt större kriser. Ett tydligt mönster som Riksbanken noterar är den amerikanska dollarns pågående försvagning, något som påverkar svensk penningpolitik direkt.

Frågan många ställer sig är om kronas fortsatta förstärkning kan komma att påverka Riksbankens planer. Om den svenska valutan fortsätter att stärkas kraftigt skulle det kunna leda till ytterligare press nedåt på inflationen, vilket i förlängningen skulle kunna tvinga fram en räntesänkning tidigare än planerat.

Samtidigt betonar Riksbanken att osäkerheten kring den framtida ekonomiska utvecklingen är ovanligt stor. Både den inhemska ekonomiska situationen och den internationella utvecklingen präglas av faktorer som är svåra att förutse med precision.

Den senaste tidens utveckling skapar något av ett luxuöst dilemma för Riksbanken. Efter flera år av kamp för att få upp inflationen mot målet, står centralbanken nu inför en situation där inflationen sjunker, delvis till följd av en starkare krona. Detta ger ett visst handlingsutrymme, men också utmaningar i att balansera olika ekonomiska hänsyn.

Marknadsbedömare följer nu noggrant Riksbankens signaler inför kommande penningpolitiska beslut. Medan huvudscenariot fortfarande är en oförändrad ränta under det närmaste året, har sannolikheten för en tidigare sänkning ökat i takt med kronans förstärkning och den dämpade inflationen.

För svenska hushåll och företag innebär den starkare kronan både för- och nackdelar. Importerade varor blir billigare, vilket gynnar konsumenter, medan exportföretag kan få det tuffare med konkurrenskraften på internationella marknader.