Lyten tar över Northvolts konkursbo – batteriproduktionen i Skellefteå får nytt liv

Sagan om Sveriges största konkurs genom tiderna går nu in i ett nytt kapitel. Den amerikanska startupbolaget Lyten från Kalifornien har efter lång väntan tagit över den jättelika batterifabriken i Skellefteå och utvecklingsanläggningen i Västerås från konkursade Northvolt.

Målet är att snabbt återstarta tillverkningen och på längre sikt ge batteriproduktionen en ny inriktning. Men frågan många ställer sig är om detta upplägg har bättre förutsättningar att lyckas än föregångarens.

Två grundläggande faktorer skiljer Lytens strategi från Northvolts tidigare tillvägagångssätt. Northvolt arbetade efter principen att sätta storskaliga mål och – med lånat kapital – snabbt investera miljarder, anställa tusentals och samtidigt bygga omfattande verksamheter i flera länder. Denna fartblindhet blev en av de avgörande faktorerna som ledde till företagets kollaps.

För Lyten ser de ekonomiska förutsättningarna annorlunda ut. Även om den exakta köpesumman för konkursboet inte offentliggjorts tyder allt på att det handlar om ett vrakpris som kan finansieras utan tyngande lån. Detta ger en betydligt stabilare ekonomisk grund att bygga verksamheten på.

Den andra viktiga skillnaden ligger i produktionsstrategin. Lyten kommer att återstarta en befintlig tillverkningsanläggning som vid konkurstillfället för ett år sedan fungerade relativt väl. Startsträckan kan därför bli kort. Till skillnad från Northvolts allt-på-en-gång-strategi planerar Lyten att trimma in en produktionslinje i taget och anställa personal i takt med att produktion och försäljning ökar.

Mot bakgrund av den tidigare katastrofala utvecklingen framstår denna approach som präglad av ödmjukhet. Sannolikt har Lyten inte haft något annat val – omständigheterna har tvingat fram ett mer återhållsamt upplägg än Northvolts ursprungliga vision.

Den nya tekniska inriktningen som Lyten tar med sig till Skellefteå innebär också en väsentlig förändring. Företagets egenutvecklade batterikemi skiljer sig från den traditionella litiumjontekniken som domineras av Kina – just den teknik som Northvolt försökte konkurrera med. I Lytens batterier ersätter svavel flera problematiska råvaror: kobolt, grafit och nickel.

Enligt Lytens egen beskrivning har deras produkt flera fördelar. Batterierna blir lättare, mer värmetåliga och kan potentiellt bli billigare att producera. Nackdelarna är att de i nuvarande utvecklingsstadium är relativt skrymmande och har kortare livslängd. Detta gör att produkten initialt kan vara bättre lämpad för stationär energilagring i elnätet snarare än för användning i fordon.

Det är också viktigt att notera att denna svavelbatteriteknik fortfarande befinner sig i ett relativt tidigt stadium av kommersialisering. Lytens strategi är att parallellt med uppstarten av den konventionella batteritillverkningen gradvis introducera svavelbatterierna på marknaden.

I dagsläget planerar Lyten att anställa omkring 600 personer för verksamheten i Sverige, vilket är betydligt färre än de tusentals som Northvolt hade anställda innan konkursen. Detta speglar den mer försiktiga expansion som det amerikanska företaget eftersträvar.

Industriell expertis pekar på att Lytens övertagande kan innebära en positiv vändning för den svenska batteriindustrin, men också att betydande utmaningar återstår. Den globala batterimarknaden präglas av hård konkurrens, dominerad av asiatiska aktörer med storskalig produktion och lång erfarenhet.

Lytens förvärv av Northvolts tillgångar representerar också en intressant utveckling i den globala kampen om batteriteknik, där Europa försöker etablera en egen position gentemot dominerande aktörer i Asien och Nordamerika. För Skellefteåregionen innebär övertagandet ett välkommet besked efter den arbetslöshet som följde i spåren av Northvolts konkurs.

Visst finns ett risktagande och osäkerhet även i denna nya satsning. Men jämfört med Northvolts monumentala misslyckande framstår Lytens ambitioner som ett mer traditionellt och kontrollerat industriellt vågstycke.