Dags söka utbildning – här finns jobben

Sverige står inför en omfattande arbetskraftsbrist inom flera akademiska yrkesgrupper under de kommande fem åren, enligt akademikerfacket Sacos årliga arbetsmarknadsprognos. Särskilt drabbade områden kommer att vara socionomer, tandläkare, veterinärer och vårdyrken generellt, där efterfrågan på personal förväntas överstiga tillgången.

”Vi ser också att officerare under flera år haft bra jobbchanser,” säger Sacos ordförande Sofia Rydgren Stale, som lyfter fram det positiva arbetsmarknadsläget för många högskoleutbildade.

Av de 60 akademiska yrken som analyserats i Sacos genomgång bedöms cirka två tredjedelar ha goda anställningsmöjligheter framöver, med liten konkurrens om tillgängliga jobb. Detta bekräftar att en akademisk utbildning fortfarande är en trygg investering för framtiden.

Arbetsmarknaden ser dock inte ljus ut för alla med högskoleutbildning. För arkitekter, kommunikatörer och personer inom kultursektorn förväntas ett överskott av arbetssökande, vilket innebär hårdare konkurrens om de tillgängliga tjänsterna.

Detta reser viktiga frågor för personer som står inför utbildningsval. Hur ska man tänka när vissa högskoleyrken knappt ger ekonomisk avkastning på den tid och de resurser som investerats i utbildningen? Och i vilken utsträckning bör personliga intressen vägas mot arbetsmarknadens realiteter?

”Det viktiga är att man gör ett medvetet och genomtänkt val. Man behöver välja både med hjärta och hjärna,” råder Sofia Rydgren Stale, som betonar vikten av att balansera passion med praktiska överväganden.

En annan aspekt att ta hänsyn till är hur specifik eller bred utbildning man ska välja. Professionsutbildningar med tydliga yrkesinriktningar, som veterinär eller tandläkare, tenderar att leda till snabbare etablering på arbetsmarknaden. Bredare utbildningar kan ge fler möjligheter men kan också innebära en längre etableringsfas.

”Professionsutbildningar där man tydligt blir veterinär, eller tandläkare till exempel. Där kommer man snabbare in på arbetsmarknaden. Bredare utbildningar ger kanske fler möjligheter men ibland kan det ta lite längre tid att etablera sig,” förklarar Rydgren Stale.

Det pågår samtidigt en samhällsdebatt där arbetsgivarorganisationer påpekar att arbetslösheten bland akademiker är högre än på länge, samtidigt som det råder brist på yrkesutbildad personal som rörmokare och andra hantverksyrken. Kritiker menar att utbildningssystemet behöver omstruktureras för att bättre matcha marknadens faktiska kompetensbehov.

Rydgren Stale är dock kritisk till denna polarisering: ”Jag kan tycka att det är lite olyckligt att man ställer olika typer av utbildningar mot varandra. Vi kommer alla att behövas.”

Bland yrken där Saco förutspår liten konkurrens om jobben finns, förutom redan nämnda kategorier, även präster, psykologer, barnmorskor, bibliotekarier, civilingenjörer, optiker, yrkeslärare, ämneslärare, agronomer, jägmästare, apotekare och kustbevakare.

Yrken där arbetsmarknaden bedöms vara i balans inkluderar civilekonomer, förskollärare, grundskollärare, jurister, IT-akademiker, läkare och personalvetare.

Den högsta konkurrensen om jobben väntas inom arkitektur, samhällsvetenskap, kommunikation samt musei- och kulturmiljöyrken.

Prognosen ger värdefull vägledning för både studie- och yrkesvägledare och personer som står inför viktiga utbildningsval. Den understryker också det fortsatta behovet av kvalificerad arbetskraft inom offentlig sektor, särskilt inom vård och utbildning, där demografiska förändringar med en åldrande befolkning driver efterfrågan.

Samtidigt visar rapporten på den dynamiska karaktären hos arbetsmarknaden, där efterfrågan på specifika kompetenser förändras över tid i takt med teknologisk utveckling, samhällsförändringar och ekonomiska cykler.