Därför faller det mesta på finansmarknaderna

Den senaste tidens börsoro som inleddes i slutet av förra veckan har många investerare undrande om vad som egentligen ligger bakom nedgången. Flera samverkande faktorer har bidragit till turbulensen på världens finansmarknader.

Oron startade efter tillkännagivandet att Kevin Warsh nominerats till ordförande för USA:s centralbank, Federal Reserve. Även om denna nyhet initialt gav en viss lättnad hos marknadsaktörer – trots att Warsh varit kritisk mot centralbankens nuvarande styrning – fick utnämningen oväntade konsekvenser. Warsh har tidigare förespråkat högre räntor, vilket ledde till spekulationer om att han kanske inte blir den följsamma centralbankschef som president Donald Trump hoppats på.

Dollarn stärktes märkbart efter beskedet, medan guld- och silverpriser, som uppvisat en stark uppgång sedan årsskiftet, började falla. Nedgången i ädelmetaller fick särskilt stor effekt i Asien, där många småsparare investerat kraftigt för att dra nytta av årets inledande prisrally.

I synnerhet Kina har sett en våg av privata investerare som satsat på ädelmetaller genom börshandlade fonder och andra instrument. Många av dessa investerare har sannolikt använt belåning eller så kallade hävstångsprodukter för att öka sin exponering. Dessa finansiella instrument kan ge betydande vinster när marknaden går åt rätt håll, men förstärker också förlusterna när trenden vänder. Detta förklarar delvis de snabba och kraftiga rörelserna när marknaden nu justeras nedåt.

Parallellt med oron på råvarumarknaderna har teknologisektorn drabbats av negativa nyheter. Amerikanska medier rapporterade under helgen att halvledarjätten Nvidia, ett av de mest framträdande bolagen inom AI-sektorn, planerar att dra ned på sina investeringar i OpenAI jämfört med vad som tidigare kommunicerats. Enligt Wall Street Journal ska Nvidias vd Jensen Huang ha uttryckt kritik mot OpenAIs verksamhet och uttryckt oro över ökad konkurrens från stora aktörer som Google.

Denna nyhet spär på den redan existerande oron kring höga värderingar och snabbt stigande kostnader inom AI-sektorn. Förra veckan föll teknikgiganten Microsoft med över 10 procent efter sin kvartalsrapport, trots att resultatet överträffade analytikernas förväntningar. Investerarna fokuserade istället på oron över att kostnaderna ökar för snabbt.

Ett tydligt tecken på att börsnedgången drivs av en generellt minskad riskaptit är hur bred nedgången är. Omkring tre fjärdedelar av aktierna på den svenska storbolagslistan föll under den första halvtimmen av måndagens handel. Att nästan alla tillgångsslag, med undantag för dollarn, visar röda siffror är ytterligare en indikation på det försämrade marknadssentimentet.

I ett större perspektiv är dock måndagens rörelser fortfarande relativt begränsade. Guldpriset har visserligen fallit dramatiskt med omkring en femtedel på bara ett par dagar, men handlas fortfarande på nivåer som motsvarar kursen från endast ett par veckor tillbaka. Lundin Mining, det svenska storbolag som drabbades hårdast med ett fall på över 6 procent under måndagen, är trots detta fortfarande upp mer än 7 procent sedan årsskiftet.

Sammantaget visar den aktuella marknadssituationen hur snabbt sentiment kan skifta på dagens finansmarknader, där information sprids blixtsnabbt och där hävstångseffekter kan förstärka både upp- och nedgångar. Kombinationen av osäkerhet kring framtida penningpolitik, omvärdering av högt värderade teknologiaktier och korrigeringar på råvarumarknader har skapat ett klimat där investerare nu visar ökad försiktighet.

För svenska investerare blir det extra viktigt att följa utvecklingen i både råvarusektorn, som påverkar flera tunga bolag på Stockholmsbörsen, och den globala teknologisektorn, som indirekt styr mycket av riktningen på världens börser.