Detta har hänt i Trumps tullkrig

Under Trumps första månader 2025: Handelskrig och tullar präglar världsekonomin

Donald Trumps återkomst till Vita huset i januari 2025 markerade början på en turbulent period för den globala handeln. Redan från början av sin andra mandatperiod satte presidenten handelspolitiken i centrum genom att inleda en rad kontroversiella tullåtgärder mot USA:s största handelspartners.

De första månaderna präglades av en snabb eskalering när Trump den 4 februari införde tillfälliga tullar mot USA:s tre största handelspartners: Kanada, Mexiko och Kina. Medan tullarna mot Kanada och Mexiko avskaffades bara två dagar senare, kvarstod åtgärderna mot Kina – en tydlig indikation på att den kinesisk-amerikanska handelsrelationen fortsatt skulle vara i fokus för Trumpadministrationen.

Eskalering följde snabbt när Trump den 10 februari införde globala stål- och aluminiumtullar på 25 procent, en åtgärd som påminde om hans första presidentperiod och sände chockvågor genom den globala metallindustrin. Mindre än en månad senare, den 4 mars, återinförde Trump tullar mot Kanada och Mexiko samtidigt som han höjde tullarna mot Kina till 20 procent.

Spänningarna med Europa ökade dramatiskt i mitten av mars när Trump hotade med massiva 200-procentiga tullar på europeiskt vin och sprit. Hotet kom som en direkt reaktion på EU:s hot om 50-procentiga tullar på amerikansk whisky. Situationen förvärrades ytterligare när presidenten den 26 mars hotade med 25-procentiga tullar på importerade bilar och bildelar – ett särskilt känsligt område för europeiska tillverkare som Mercedes-Benz, BMW och Volkswagen.

I början av april eskalerade handelskriget ytterligare när Trump införde omfattande tullar mot många länder, inklusive 20-procentiga tullar på alla varor från EU. I ett försök att skapa förhandlingsutrymme halverades dessa tullar en vecka senare till 10 procent med en 90-dagars tidsfrist för förhandlingar, medan de 25-procentiga tullarna på stål, aluminium och fordon bibehölls.

Samtidigt fick Kina uppleva en dramatisk tullökning till 125 procent som vedergällning för Kinas egen höjning av tullar på amerikanska produkter till 84 procent. Detta utlöste en snabb spiral av åtgärder och motåtgärder när USA höjde sina tullar ytterligare till 145 procent den 10 april, vilket omedelbart besvarades av Kina med tullar på 125 procent.

En ljusglimt kom den 12 maj när Kina och USA enades om en 90-dagars tullpaus. Under denna period sänkte USA sina tullar från 145 till 30 procent och Kina reducerade sina från 125 till 10 procent – ett tecken på att båda länderna sökte en väg ut ur den ekonomiskt skadliga eskalationen.

Den rättsliga dimensionen av handelskriget framträdde tydligt den 29 maj när en federal domstol tillfälligt stoppade Trumps tullar, med argumentet att presidentens användning av nödlagar för att införa tullarna var olaglig. Detta beslut sattes dock på paus av en appellationsdomstol i väntan på överklagande.

Efter utdragna förhandlingar under sommaren nådde USA och EU en överenskommelse om ett nytt tullavtal på 15 procent den 27 juli, vilket markerade en viss avspänning i de transatlantiska handelsrelationerna.

I augusti trädde tullar på 10 procent eller högre i kraft för mer än 60 länder och EU. Kanada fick uppleva en särskilt kraftig höjning med 35 procent på sina exportvaror till USA. Den 11 augusti förlängdes dock tullpausen med Kina, vilket tydde på fortsatta förhandlingar mellan världens två största ekonomier.

Den rättsliga processen fortsatte när en amerikansk appellationsdomstol den 30 augusti dömde att Trumps tullar var olagliga, vilket ledde till att USA:s högsta domstol meddelade i september att man skulle pröva fallet. Trump hade motiverat tullarna med en krislag som ger presidenten särskilda befogenheter under ”ovanliga och extraordinära” hot mot nationens säkerhet.

Handelsspänningarna fortsatte in i 2026, med ytterligare hot om tullhöjningar mot europeiska länder i januari kopplat till ”Grönlandsfrågan” – ett hot som Trump senare drog tillbaka. Kulmen nåddes den 20 februari 2026 när USA:s högsta domstol slutligen dömde att de omfattande, landsspecifika tullarna var olagliga, medan tullarna på fordon, stål och aluminium inte omfattades av domslutet.

Denna turbulenta period i handelspolitiken har skapat betydande osäkerhet på världsmarknaden och påverkat allt från bilindustrin till jordbruket, med långtgående konsekvenser för både amerikanska konsumenter och globala leveranskedjor.