Kärnkraftens återkomst: En het fråga i Davos och Sverige
Intresset för kärnkraft har fått ett uppsving globalt, och Sverige är inget undantag. IEA-chefen Fatih Birol konstaterar att kärnkraften "kommit tillbaka med besked" efter en period av minskat intresse efter Fukushimakatastrofen. Byggandet av nya reaktorer är på den högsta nivån på 30 år, och Europa, som tidigare vänt kärnkraften ryggen, börjar nu ändra kurs. Energi- och näringsminister Ebba Busch ser detta som en möjlighet för Sverige och marknadsför aktivt den nya svenska energipolitiken på den globala scenen, bland annat i Davos. Hon betonar Sveriges öppenhet för investeringar i ny kärnkraft, särskilt efter att den nya finansieringsmodellen klubbas igenom i riksdagen. Busch nämner ett "massivt" intresse från internationella aktörer, bland annat från Sydkorea, Förenade Arabemiraten, Kanada, USA och Japan.
Regeringens nya finansieringsmodell har dock mötts av kritik, bland annat från Svenska kraftnät. Kritikerna pekar på de höga kostnaderna och att modellen gynnar ny kärnkraft alltför mycket, även jämfört med befintliga reaktorer. Trots kritiken är regeringen fast besluten att se ett första spadtag för en ny reaktor innan valet 2026. Ebba Busch har fört diskussioner med olika aktörer, inklusive chefen för franska EDF, i Davos. Samtidigt har Vattenfall utvärderat potentiella leverantörer av reaktorer, där amerikanska Westinghouse och franska EDF nu är de återstående kandidaterna efter att sydkoreanska KHNP dragit sig ur.
IEA-chefen Birol välkomnar Europas förnyade intresse för kärnkraft och menar att Europas tidigare avståndstagande var ett "historiskt misstag". Han ser positivt på att länder nu förlänger livslängden på befintliga reaktorer och bygger nya. Busch vill se en ännu tydligare kursändring inom EU och förespråkar att kärnkraften erkänns som en nödvändighet vid sidan av förnybar energi. Hon menar att Europa halkar efter Asien och USA i den globala kapplöpningen inom kärnkraft, och att EU:s tveksamhet är problematisk i det pågående industrikriget mellan USA och Kina.
Även Vattenfalls vd Anna Borg ser ett stort intresse för kärnkraft och de svenska planerna i Davos. Hon lyfter fram de gemensamma utmaningarna kring riskdelning och finansiering som många länder står inför. Borg betonar också de långa tillståndsprocesserna som hindrar investeringar i ny elproduktion och menar att detta hotar den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften i både Sverige och Europa. IEA:s rapport pekar på ytterligare utmaningar inom den globala kärnkraftssektorn, bland annat den starka dominansen av aktörer från Ryssland och Kina. Birol understryker vikten av att noggrant välja samarbetspartners inom kärnkraft, då ett samarbete av denna typ är svårt att avsluta.
IEA-chefen Birol uppmanar Sverige att investera i utbildning och forskning inom kärnkraftsområdet. Han menar att Sverige kommer att vara beroende av kärnkraft i framtiden och därför behöver göra "seriösa investeringar" på området. Sverige har inte gjort några större tekniska satsningar inom kärnkraft på länge, vilket Birol ser som en brist.
Sammanfattningsvis råder det ett stort intresse för kärnkraftens framtid, både globalt och i Sverige. Regeringen driver aktivt på för att attrahera investeringar i ny kärnkraft, trots kritiken mot den nya finansieringsmodellen. Samtidigt lyfts utmaningar som långa tillståndsprocesser och behovet av strategiska partnerskap fram. IEA-chefen Fatih Birol betonar vikten av att Sverige investerar i utbildning och forskning för att möta framtidens energibehov.
