Efter Buschs besked: Allt är oklart om effektavgifterna

I Sveriges elnät väntar stora förändringar efter regeringens beslut att stoppa de kritiserade effekttarifferna. Beslutet kommer som en välkommen lättnad för många småföretagare som saknat möjlighet att anpassa sin elförbrukning till tider med låg efterfrågan.

För Företagarnas vd Magnus Demervall är beskedet efterlängtat men han uttrycker samtidigt oro över hur implementeringen ska genomföras i praktiken.

”Det här är ett efterlängtat och nödvändigt besked. Men många elnätsbolag har redan infört effektavgifter, vilket lägger en tung börda på företag som redan kämpar med höga elpriser. Det avgörande är nu att dessa effekttariffer tas bort, så att beskedet inte bara blir en pappersprodukt”, skriver han i ett uttalande.

Demervall hävdar att omkring 15 000 företagare riskerar att behöva säga upp personal under det kommande året på grund av höga energikostnader, där den höga svenska energiskatten utgör en betydande del av problematiken.

Energiminister Ebba Busch har dock inte gett något tydligt besked om hur redan införda effektavgifter ska hanteras. Energimarknadsinspektionen har hittills bedömt att de befintliga avgifterna följer gällande regelverk och har därför inte ingripit mot något energibolags tariffer.

Ellevio, ett av Sveriges största elnätsbolag som redan infört effektavgifter, meddelar att de avvaktar ytterligare direktiv från Energimarknadsinspektionen innan de fattar beslut om hur deras befintliga kunder med effektavgifter ska hanteras. Företaget bemöter också kritiken om oskäliga vinstmarginaler och hävdar att för hälften av kunderna har förändringen inte inneburit någon kostnadsskillnad, medan resterande kunder har fått antingen höjda eller sänkta avgifter.

Eon Energidistribution, en annan stor aktör på marknaden, har redan innan regeringens besked pausat sitt planerade införande av effekttariffer. Gustav Wengren, kund- och marknadschef på företaget, betonar vikten av tydlighet:

”Oavsett vilken modell som används framöver är det viktigt att den är begriplig och upplevs som rimlig för kunderna.”

Wengren föreslår att en enhetlig avgiftsmodell som gäller lika över hela Sverige för motsvarande elnätsabonnemang skulle kunna vara en lösning.

Det ursprungliga syftet med effektavgifterna var att uppmuntra hushåll och företag att förskjuta sin elanvändning till natten för att minska belastningen på elnätet och därmed behovet av kostsam utbyggnad. Men systemet har mött omfattande kritik för sin komplexitet, för att det ibland ger motsägelsefulla signaler och i vissa fall resulterar i orimligt höga avgifter.

Ett stort problem har varit att Sveriges 170 elnätsbolag har haft stor frihet att utforma egna avgiftsmodeller, vilket har skapat stora regionala skillnader som många uppfattat som orättvisa.

Regeringen verkar nu vilja förändra detta genom att ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram mer enhetliga regler. Samtidigt öppnar man för möjligheten att anpassa avgifterna mer individuellt baserat på kundens storlek och specifika elbehov.

Branschorganisationen Energiföretagen är kritisk till de plötsliga förändringarna. Tomas Malmström, ansvarig för elnätsfrågor inom organisationen, påpekar att medlemsföretagen har investerat betydande resurser för att anpassa sig till Energimarknadsinspektionens tidigare krav.

”Våra medlemmar har lagt ned stora resurser för att svara upp mot de krav som Energimarknadsinspektionen har ställt på dem, inte minst vad gäller utformandet av tariffen, liksom omfattande informationsinsatser till sina kunder,” skriver Malmström och tillägger att Buschs helomvändning innebär helt nya spelregler för branschen.

Från oppositionens sida kommer också kritik. Miljöpartiets energipolitiske talesperson Linus Lakso kallar Buschs besked för ”lite av en bluff” eftersom nätbolagen fortfarande kan höja sina totala elnätsavgifter.

”Hon får det att framstå som att elnätsavgifterna kommer att bli lägre, men de kommer att fortsätta att höjas, det är inte kopplat till effektavgiften,” säger Lakso som istället förespråkar ett frivilligt system med ekonomiska incitament för att minska elförbrukningen när det behövs.

Även Socialdemokraterna har framfört kritik och pekar på oklarheter kring redan införda effektavgifter. Fredrik Olovsson kräver i ett uttalande att mindre hushåll helt ska undantas från systemet.