Ekonom om tullbeslutet: Trump har nog en plan B

Högsta domstolen i USA slog på onsdagen fast att det är kongressen, inte presidenten, som har befogenhet att besluta om generella tullar. Beslutet kan ses som ett betydande bakslag för tidigare president Donald Trump, som under sin tid i Vita huset infört omfattande tullar genom presidentdekret.

Robert Bergqvist, välkänd ekonom och marknadsanalytiker, uttrycker lättnad över domslutet.

”Jag känner mig lugnad av att den konservativa majoriteten i Högsta domstolen väljer att hålla fast vid det som står i USA:s konstitution,” säger Bergqvist och tillägger: ”Utifrån ett konstitutionellt perspektiv är den här fotnedsättningen oerhört viktig.”

Domstolens beslut kommer efter att mer än 1 000 amerikanska företag drivit ärendet i rättssystemet. Företagen har krävt ekonomisk kompensation för de globala tullar som Trump införde i april förra året, vilka direkt påverkat deras importkostnader och därmed deras verksamhet.

”Det är ju framför allt amerikanska importörer som har fått betala för de här tullarna. Det återstår att se om de nu får tillbaka pengar,” förklarar Bergqvist.

Om tullarna dras tillbaka kan det få positiva effekter för den amerikanska ekonomin, åtminstone på kort sikt. Lägre tullar skulle sannolikt leda till sänkta priser för amerikanska konsumenter, vilket gynnar både ekonomisk tillväxt och inflationsbekämpning.

”Problemet är att vi inte vet vad Donald Trumps nästa steg är,” påpekar Bergqvist och belyser därmed den osäkerhet som fortsatt präglar amerikansk handelspolitik trots domstolens tydliga besked.

Den konstitutionella dimensionen av beslutet är dock enligt Bergqvist betydligt viktigare än de ekonomiska konsekvenserna. Högsta domstolens ställningstagande handlar i grunden om maktbalans och hur USA:s statsskick ska fungera.

”Det handlar om att Trump på olika sätt har försökt att utöka presidentmakten. Inte minst inom det handelspolitiska området. Det här är ett tydligt bakslag för honom,” säger Bergqvist.

Beslutet kommer vid en känslig tidpunkt då handelsspänningar mellan USA och flera av landets handelspartner, särskilt Kina och EU, fortfarande är påtagliga. Under Trumps presidentskap infördes tullar på stål, aluminium och en rad andra varor från olika länder, vilket ledde till motåtgärder och ökad oro på de globala marknaderna.

Flera ekonomiska bedömare har pekat på att denna typ av handelskonflikter skadat både amerikansk och global ekonomi. Studier har visat att kostnaderna för de amerikanska tullarna till stor del överförts till inhemska företag och konsumenter, snarare än att drabba exportländerna som var den uttalade avsikten.

För det amerikanska näringslivet har domstolsbeslutet välkomnats av många branschorganisationer som länge argumenterat för att tullpolitiken skadat deras medlemsföretag. Särskilt drabbade har tillverkningsindustrin och detaljhandeln varit, sektorer som är beroende av globala leveranskedjor.

Högsta domstolens beslut kan också få konsekvenser för framtida presidenters befogenheter när det gäller utrikeshandel. Om kongressen får större inflytande över tullpolitiken kan det leda till mer förutsägbar och stabil handelspolitik, men också till mer komplicerade och långdragna beslutsprocesser.

För internationella handelspartner, inklusive Sverige och EU, kan beslutet potentiellt innebära en mer förutsägbar amerikansk handelspolitik framöver. Dock kvarstår osäkerhet kring hur den amerikanska politiken kommer att utvecklas på längre sikt.