Ekonomiprofessor spår ökad inflation till följd av kriget i Mellanöstern

Konflikten i Mellanöstern hotar driva upp inflationen i Sverige

Riksbankens inflationsmål på 2 procent kan vara hotat efter den senaste tidens händelseutveckling i Mellanöstern. Enligt experter kan den pågående konflikten mellan Israel, USA och Iran bidra till en inflationsökning på mellan 1 och 2 procentenheter under innevarande år.

I februari låg den svenska inflationen på 1,7 procent mätt med KPIF (konsumentprisindex med fast ränta), vilket är den måttstock Riksbanken använder för sitt inflationsmål. Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, varnar dock för att denna siffra kan komma att öka till följd av eskalerande spänningar i Mellanöstern.

”Inflationen kan stiga med 1 till 2 procentenheter i år, men den kommer samtidigt att dras ned av momssänkningen på livsmedel från den första april. Räknar man inte bort den så behöver årets inflation, mätt med KPIF, ändå inte bli högre än 2–3 procent,” säger Calmfors.

Han påpekar att den nyligen genomförda momssänkningen på livsmedel kommer vid en lämplig tidpunkt. Även om åtgärden ursprungligen kritiserades som ekonomiskt tveksam, kan den nu fungera som en slags buffert mot inflationstrycket som uppstår genom ökade energi- och råvarupriser.

”Det var ju en dålig åtgärd egentligen, men regeringen ser ut att ha viss ’tur’ att den kommer att passa ekonomin bättre, om priserna på drivmedel, energi, konstgödsel och så vidare drar upp inflationen,” fortsätter Calmfors.

En avgörande faktor i den aktuella situationen är stängningen av Hormuzsundet, som Iran tillkännagav den 2 mars, fyra dagar efter USA:s och Israels attack. Detta sund är en strategiskt viktig passage där cirka 20 procent av världens olja och gas normalt transporteras. Med fartygstrafiken nu i princip avstannad har energipriserna skjutit i höjden på de globala marknaderna.

Situationen komplicerades ytterligare under natten mot lördag när USA:s president Donald Trump hotade med att attackera iranska kraftverk ”inom 48 timmar” om inte Hormuzsundet öppnas. Iran svarade med mothotet att angripa amerikansk infrastruktur i regionen, inklusive energianläggningar och anläggningar för vattenrening enligt Bloomberg.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, beskriver läget som mycket oförutsägbart och svårbedömt, vilket gör det komplicerat att förutse hur finansmarknaderna kommer att reagera vid öppningen på måndagen.

”Nu är vi inne på fjärde veckan med det här kriget i Mellanöstern och vi ser ju egentligen fortfarande inget stopp på det här kriget. Det gör att situationen blir mer och mer jobbig för aktiemarknaden,” förklarar Bergqvist.

Han tillägger att finansmarknaderna redan börjat revidera sina prognoser, med sänkta tillväxtförväntningar och höjda inflationsprognoser. Detta scenario beskriver Bergqvist som en potentiell mardröm för aktiemarknaden.

”Det är en mardröm för aktiemarknaden för då är det någon stark stagflation man rör sig åt. Det är börsens fiende nummer ett för då ökar risken att företagens vinster måste skruvas ned och att man behöver skruva upp ränteprognoserna,” säger han.

Oron på marknaderna bekräftas av andra analytiker. Tony Sycamore från IG varnade i en kommentar till Reuters att måndagens börsöppning kan bli extremt negativ, möjligen jämförbar med ”svarta måndagen” 1987 då Dow Jones-indexen föll med 22,6 procent.

”President Trumps hot har nu placerat en tickande 48-timmarsbomb av förhöjd osäkerhet över marknaderna. Om ultimatumet inte dras tillbaka kommer vi sannolikt att se en ’svart måndag’ där de globala aktiemarknaderna öppnar i fritt fall och oljepriserna stiger kraftigt,” förklarade Sycamore för nyhetsbyrån.

För Sveriges del innebär denna utveckling att den ekonomiska återhämtningen som många hoppats på kan försenas, samtidigt som Riksbanken ställs inför utmaningen att balansera inflationsbekämpning mot tillväxtstimulans i en allt mer komplex global situation.