Elen inte lika dyr som under krisvintern – räkna inte med stöd

I Sverige upplever konsumenterna just nu en betydande ökning av elpriserna som väcker oro i många hushåll. Den långvariga kylan som svept över landet har skapat en perfekt storm av faktorer som tillsammans driver upp elpriserna till nivåer som påminner om den så kallade elkrisen för ett år sedan.

Den nuvarande prissituationen beror på flera samverkande faktorer. Främst handlar det om kombinationen av långvarig kyla som kraftigt ökar efterfrågan på el, begränsad vindkraftsproduktion och låga nivåer i vattenmagasinen efter en ovanligt torr inledning på året. Experter pekar även på den nyligen invigda Aurora-ledningen mellan Finland och Sverige som en bidragande orsak, då den har gjort att framför allt norra Sverige i högre grad påverkas av priserna i grannlandet.

Kylan har skapat en dubbel utmaning för hushållen. Dels ökar uppvärmningsbehovet vilket driver upp förbrukningen, dels bidrar den ökade efterfrågan till högre priser per kilowattimme på elmarknaden. Statistik från Energiföretagen visar att svenskarna använde hela 12 procent mer el under den senaste veckan jämfört med motsvarande period förra året.

Det genomsnittliga spotpriset på el i januari låg på drygt en krona per kilowattimme i samtliga svenska elområden, innan skatter och bolagens påslag räknats in. Hittills i februari har priserna stigit något men ligger fortfarande under 1,5 kronor, med två veckor kvar av månaden som kan påverka snittet ytterligare.

Vid en jämförelse med januari 2023, mitt under den så kallade elkrisen, är priserna i södra Sverige relativt lika. De nordliga elområdena klarade sig dock betydligt bättre förra gången, vilket gör att skillnaden där är mer påtaglig vid en jämförelse. Ser man däremot tillbaka till december 2022 framstår dagens priser som måttliga. Då nådde snittpriserna i elområdena SE3 och SE4 nästan tre kronor per kilowattimme, med enskilda dygnssnitt på omkring fem kronor.

Trots de höga priserna tycks inga nya elstöd vara på väg. Regeringens elpristak, som infördes vid årsskiftet, aktiveras först när månadssnittpriset på elbörsen överstiger 1,5 kronor per kilowattimme. Hittills i februari har endast två dagar haft högre snittpris än detta, och branschexperter bedömer att februari som helhet sannolikt inte kommer att nå upp till denna gräns.

”Vi kommer med stor sannolikhet inte att nå 1,50 för februari som helhet”, sa exempelvis Johan Sigvardson från elbolaget Bixia till TT tidigare i veckan. Energiminister Ebba Busch (KD) har dessutom klargjort i Sveriges Radio att regeringen inte har några planer på att sänka taket.

För konsumenter som vill minska sin elförbrukning finns det flera relativt enkla åtgärder att vidta. Uppvärmning är för många den största energislukaren och kan utgöra upp till hälften av den totala energiförbrukningen. En tumregel är att en temperatursänkning på endast två grader kan minska uppvärmningskostnaden med cirka tio procent.

En annan betydande kostnadspost är vattenuppvärmning, särskilt för hushåll med varmvattenberedare. Att korta ner duschtiden och undvika att diska under rinnande vatten kan göra märkbar skillnad på elräkningen. Även eluppvärmda golv och handdukstorkar kan vara värda att se över, då de ofta drar betydande mängder energi.

För konsumenter med effekttariffer på sin nätfaktura eller kvartsprisavtal med sitt elhandelsbolag kan det även vara klokt att planera användningen av större effektslukare som elbilsladdning eller bastu till tider när belastningen på elnätet är lägre, vilket kan ge betydande besparingar.

Trots att situationen påminner om elkrisen vintern 2022-2023 är priserna ännu inte uppe på samma extrema nivåer som noterades då. Men för många hushåll innebär den nuvarande prisbilden ändå en påtaglig ekonomisk utmaning, särskilt i kombination med det ökade uppvärmningsbehovet under den kalla perioden.