Ellevio: Ett olyckligt undantag – vi kan inget göra

Nya effekttariffer drabbar hårt – snabbladdare för elbilar i kläm

De nya effekttarifferna som införs för alla elkunder i Sverige innan årets slut har skapat oväntade konsekvenser för vissa verksamheter. Medan systemet utformats för att jämna ut elförbrukningen och förmå hushåll att ladda sina elbilar nattetid, har det fått allvarliga följder för aktörer som driver publika laddstationer.

Orust kretsloppsakademi (OKA), en ideell förening som arbetar för att göra Orust klimatneutralt under 2020-talet, har drabbats särskilt hårt. Elnätsbolaget Ellevio har tredubblat föreningens årliga avgift för abonnemangen till snabbladdarna – från 22 000 kronor till 66 000 kronor per år.

Ellevio hävdar att höjningen är berättigad eftersom det rör sig om en rörlig avgift, och föreslår att OKA ska använda snabbladdarna nattetid för att minska kostnaderna. Detta går dock helt emot själva verksamhetsidén, då snabbladdare är avsedda att användas under dagtid när bilister är i rörelse.

”För oss är det omöjligt att påverka avgiften, vilket i praktiken gör den till en fast kostnad”, menar OKA. Föreningen hävdar att prishöjningen på närmare 200 procent strider mot avtalslagen, särskilt med tanke på Ellevios monopolställning på elnätet.

Energiekonomen Claes Hemberg instämmer i att höjningen är orimlig: ”Det är verkligen en chockhöjning. Man borde höja avgiften gradvis i flera steg så att kunderna hinner anpassa sin verksamhet.”

Enligt Hemberg tillämpar elnätsbolagen effekttarifferna på hela kundkollektivet utan att ha fullständig förståelse för hur det påverkar enskilda verksamheter och behov. ”Det är viktigt att drabbade kunder larmar så att man kan lära sig av erfarenheterna, men under tiden riskerar bolagen att skada sitt anseende och kundernas ekonomi”, säger han.

En central fråga i debatten är hur man ska bedöma trängsel i elnätet. OKA menar att det nya systemet straffar kunder som har låg total elförbrukning men behöver hög effekt vid specifika tillfällen. Samtidigt gynnas storförbrukare som belastar nätet kontinuerligt med lägre effekt – trots att de totalt sett bidrar till mer trängsel.

OKA hävdar också att detta strider mot ellagens intentioner om effektivt nätanvändande, eftersom systemet inte tar hänsyn till enskilda kunders förbrukningsmönster eller hur effektavgiften står i proportion till den totala förbrukningen. Föreningen påpekar också att Ellevio, till skillnad från andra elnätsbolag, inte sänker avgiften under perioder med mindre belastning, som sommartid och helger.

I ett svar till Dagens Nyheter skriver Ellevio att det vore diskriminerande att inte behandla alla kunder lika: ”Vi kan inte utgå från vilken verksamhet kunden bedriver eller lägga någon värdering i vilket samhällsvärde den tillför. Vi ska ta ut en avgift som är lika för alla kunder med liknande typ av anslutning till elnätet.”

Elnätsbolaget menar också att det finns ”gott om laddplatser i deras elnät utanför stadskärnorna, där förutsättningarna och beläggningen är bättre”. För laddstationer i glesbygden kan det behövas politiska beslut och samhällsstöd, enligt Ellevio, särskilt om beläggningen är låg.

Ironiskt nog hyllade Ellevio själva OKA:s miljöambitioner och satsningen på laddstationer i ett reportage i sin egen tidning 2021.

Energimarknadsinspektionen (Ei) avslog i december OKA:s överklagande av Ellevios avgifter. Myndigheten motiverade beslutet med att avgifterna följer föreskrifterna och att elnätsbolagen har ”relativt stor frihet” att själva utforma sina avgiftsmodeller. Enligt Ei är det toppeffekten som driver utbyggnadskostnaderna för elnäten, och därför ska den som kräver hög effekt också betala för den.

Situationen belyser en växande konflikt mellan klimatomställningen, där laddinfrastruktur för elfordon spelar en avgörande roll, och den pågående omstruktureringen av elnätsavgifterna. För ideella föreningar och mindre aktörer som försöker bidra till en grönare framtid kan de nya tarifferna bli ett oväntat hinder.