Ellevios chockavgift slår ut laddstationerna på Orust

Elbilspionjärer på Orust kämpar mot höjda elnätsavgifter

Lilla Orust på västkusten har länge varit ett föredöme i Sverige när det gäller elbilsanvändning och infrastruktur för snabbladdning. Detta är främst tack vare den ideella föreningen Orust Kretsloppsakademi, som redan 2012 utformade en vision om att göra kommunen energineutral genom vindkraft och solenergi.

Genom ideellt arbete och insamlade medel lyckades föreningen etablera fem snabbladdstationer med 63 ampere, vilket gav en effekt på 43 kW per laddare. Enligt Lars Carlsson, en drivande kraft i föreningen, skapade detta ett sammanhängande nätverk som möjliggjorde elbilfärder från Oslo till kontinenten via färja från Göteborg.

”Vi knöt ihop så att man kunde köra elbil från Oslo till kontinenten via färja från Göteborg, på den tiden då man inte hade snabbladdare tillräckligt tätt längs E6,” förklarar Carlsson.

Ekonomin för laddstationerna har hela tiden varit osäker. Intäkterna kommer främst från turister som laddar sina elbilar under sommarmånaderna. Underskottet i driften har täckts med medel från föreningens mässarrangemang och sponsorer. Trots det begränsade kundunderlaget betraktas laddstationerna som en viktig del av kommunens infrastruktur.

Inför 2024 genomförde föreningen en omfattande upprustning av stationerna med nya betalterminaler och väderskydd utrustade med solceller. Framtidsutsikterna såg positiva ut – tills katastrofen slog till i början av 2025.

Ellevio, som är elnätsleverantör för tre av de fem laddstationerna, införde då effekttariffer som tredubblade den fasta kostnaden från 22 000 kronor till 66 000 kronor per år för varje laddstation. Detta blev ett dråpslag för den ideella verksamheten.

Lars Carlsson har sedan dess lagt ner mycket tid på att överklaga beslutet till myndigheter i både Sverige och EU. Han hävdar att prishöjningen är både orimlig och olaglig på flera grunder.

”För det första bryter det mot avtalslagen – man får inte höja abonnemangsavgifter med 200 procent, särskilt när kunden inte kan byta leverantör,” säger Carlsson. ”Vad vi har kunnat se i rättsfall är det max 12–14 procent som gäller.”

Energimarknadsinspektionen har meddelat att frågan om avtalslagen måste drivas civilrättsligt i domstol, något som kräver enorma resurser för en ideell förening. Carlsson uppskattar att de redan lagt ner omkring 150 timmar på ärendet.

Den andra huvudinvändningen handlar om proportionalitet. Enligt Carlsson måste elnätsbolagen ta hänsyn till verksamhetens karaktär när de bestämmer tariffer. Laddstationerna kräver momentant hög effekt (43 kW), men den totala energiförbrukningen är låg, endast cirka 5 000 kWh per år på grund av det begränsade antalet användare.

”En låg kontinuerlig effekt på 10 kW belastar nätet mer än en topp på 43 kW tre gånger i månaden,” förklarar Carlsson. Han menar att lågförbrukande verksamheter med kortvarig belastning, som snabbladdare, bysågar, lokala bagerier eller smidesverkstäder, missgynnas oproportionerligt mycket medan storkonsumenter gynnas.

Carlsson ifrågasätter även Ellevios modell som tar betalt för trängsel i elnätet under sommaren, trots att Orust då har en stor produktion av solel. Han har inte hittat någon annan elnätsleverantör som tillämpar samma princip – andra som infört effekttariffer har lägre avgifter under sommar och helger.

För att täcka Ellevios avgifter skulle föreningen behöva ta 19 kronor per kWh för laddning, vilket skulle göra tjänsten oanvändbar. De tar redan 7 kronor per kWh, vilket är bland de högsta priserna i landet.

Ellevios svar har hittills varit att ”det är som det är” med en uppmaning om att använda snabbladdarna nattetid, när effekttariffen är lägre – ett förslag som framstår som verklighetsfrämmande för en publik laddstation.

För att undvika konkurs har Kretsloppsakademin tvingats säga upp abonnemangen hos både Ellevio och Västra Orust Energitjänst. Nu återstår endast laddstationen i huvudorten Henån, men även den hänger på en skör tråd.

Effekttariffer, som alla nätbolag ska ha infört senast i januari 2027, syftar till att fördela elanvändningen jämnare över dygnet. Avgiften beräknas genom att en eller flera effekttoppar i månadsförbrukningen multipliceras med cirka 80 kronor. Detta innebär att korta effekttoppar kan bli mycket dyra jämfört med en jämn förbrukning, även om den totala energiåtgången är mindre.