Elpriserna pressar hushållen: ”Inte duschat hemma på en månad”

Extrema elpriser pressar hushållen när kylan slår till

Rekordkalla vinterdagar i kombination med flera samverkande faktorer har lett till att svenska elkonsumenter drabbas av kraftigt höjda elpriser – de högsta på flera år. Situationen har blivit särskilt påtaglig då den hårda kylan sammanfallit med lägre produktion från vindkraftverk än normalt samtidigt som vattenmagasinen står ovanligt låga.

Den nya exportledningen till Finland och generellt höga elpriser i Europa har ytterligare bidragit till att pressa upp prisnivåerna i Sverige. För många hushåll har detta inneburit en dramatisk ökning av elkostnaderna.

För Kamilla Olesen i Niemisel, Luleå kommun, kom verkligheten ikapp i januari när elräkningen landade på 9 500 kronor – nästan tre gånger mer än vad familjen normalt betalar under vintermånaderna.

”Det påverkar oss extremt mycket, vi har inte ens kunnat ha varmt i huset,” berättar hon.

Familjen har tvingats till drastiska åtgärder för att hålla kostnaderna nere. Värmepumpen i källaren är avstängd och de har nyligen investerat i både en jordvärmeanläggning och en kamin för att kunna stödelda när kylan är som mest intensiv. De planerar även att tilläggsisolera villan.

”Vi har inte duschat hemma på en månad. Man mår ju inte bra av att behöva tänka på att det ska vara tillräckligt varmt för att man ska må bra fysiskt, och det ska vara tillräckligt kallt för att man ska kunna må bra psykiskt,” förklarar Kamilla.

I byn rapporterar hon att många grannar eldar med ved och att det är ”ganska mörkt i alla hus” – ett tecken på att hushållen anstränger sig för att hålla energiförbrukningen nere.

Liknande erfarenheter delas av Hannes Olsson i Märsta, norr om Stockholm. Hans januariräkning uppgick till cirka 10 000 kronor.

”Vi bor i en liten villa, det är liksom inget slott. Men vi har direktverkande el som uppvärmningsform och på vintern så här års så går det åt mycket el,” säger han.

Under de tio år familjen har bott i villan har de sett elpriset stiga med flera hundra procent. För att motverka de höga kostnaderna har de genomfört omfattande investeringar: installation av luftvärmepump, solceller, byte av tak och samtliga fönster.

”Vi har investerat så oerhört mycket för att försöka sänka elkonsumtionen, men ändå så ligger vi på de nivåerna,” säger Hannes och tillägger: ”Det är ingen kul utgift och framför allt är det den här maktlösheten, att man inte kan göra någonting.”

Ännu värre drabbad är Kristina Eksholm som bor i byn Matojärvi i Övertorneå tillsammans med sin man och sin far. Deras elräkning för den senaste månaden uppgick till hela 16 300 kronor – en summa som fick henne att nästan svimma. Normalt har de betalat omkring 6 000 kronor under de kallaste vintermånaderna.

”Man blir förbannad rent ut sagt, för det är så otroligt mycket pengar,” säger Kristina, som tidigare har berättat om sin situation för P4 Norrbotten.

Familjen Eksholm har investerat stora summor för att energieffektivisera sitt hem genom att byta värmepump, tilläggsisolera och installera nya fönster. De har också två kaminer och en vedeldad bastu för att klara sig genom de kallaste perioderna.

”Vi har ju så kallt, minst någon vecka varje år är det under 30 minusgrader,” förklarar Kristina.

Trots att hon har råd att betala de höga räkningarna, påpekar hon att det får konsekvenser för livskvaliteten: ”Då får jag ju skippa någonting trevligt som jag annars skulle göra. Att kunna resa till exempel. Guldkanten försvinner.”

Situationen med de extrema elpriserna visar på sårbarheten i det svenska elsystemet under perioder med hård kyla och samtidig begränsad produktion. Den belyser också behovet av långsiktiga energipolitiska lösningar för att minska hushållens utsatthet vid prissvängningar.