Ett pressat Iran kan bli energimarknadens mardröm

Den pågående konflikten mellan Iran och Israel har nu eskalerat till en ny nivå efter de bekräftade bombningarna mot Iran, vilket har skakat energimarknaderna och skapat oro för globala ekonomiska konsekvenser. Söndagskvällens öppning av oljemarknaden väntas ge en första indikation på hur allvarligt omvärlden bedömer situationen.

Redan nu finns tydliga tecken på att reaktionen kan bli kraftig. Den saudiska börsen inledde söndagshandeln med nedgång, och den brittiska banken Barclays höjde sin prognos för Nordsjöolja från 80 dollar per fat till 100 dollar på bara ett dygn. Sådana prisnivåer har inte setts sedan energikrisen 2022 och skulle kunna få märkbara konsekvenser för världsekonomin. Även guld, som traditionellt ses som en säker investering under geopolitisk oro, förväntas stiga i pris när handeln återupptas.

Under senare år har marknaden visat motståndskraft mot konflikter i Mellanöstern, så länge de inblandade parterna hållit sig inom vissa förväntade ramar. Den nuvarande situationen skiljer sig dock markant. Irans regim uppfattar nu situationen som ett existentiellt hot, vilket ökar sannolikheten för mer extrema motreaktioner. Dessa skulle kunna inkludera attacker mot andra energiproducenter i regionen eller mot det strategiskt viktiga Hormuzsundet i Persiska viken.

Trafikdata visar att fraktfartyg redan börjat samlas på båda sidor av sundet, och flera stora fraktbolag har temporärt stoppat sina transporter genom området. Detta är en tydlig signal om hur allvarligt shippingindustrin bedömer läget.

Hormuzsundets betydelse för den globala energimarknaden kan knappast överskattas. Cirka en tredjedel av all sjöburen olja passerar genom detta smala sund på väg till kunder i främst Asien och Europa. Analyshuset Kpler uppskattar att bara en dags stängning skulle kunna driva oljepriset upp mot 150 dollar per fat – mer än dubbelt så högt som genomsnittspriset hittills i år.

Men det är inte bara oljetransporter som är beroende av fri passage genom sundet. Ungefär en femtedel av världens handlade flytande naturgas (LNG) transporteras genom samma passage. För Qatars export, som blivit alltmer betydelsefull för Europas energiförsörjning, är Hormuz en livlina.

Iran har tidigare hotat att stänga sundet men aldrig försökt genomföra detta på allvar. En total blockad skulle vara förödande för landets egen ekonomi och riskera att skada relationerna med viktiga allierade som Kina, en av Irans största handelskunder. Men i den rådande situationen kan denna ekonomiska kalkyl förändras – om regimen uppfattar ett hot mot sin överlevnad kan ekonomiska hänsyn bli sekundära.

Även utan en fullständig blockad kan läget bli kritiskt. Redan nu har iranska varningar om möjliga åtgärder lett till minskad trafik genom sundet. Andra potentiella strategier från iransk sida kan innefatta trakasserier med småbåtar, störning av navigationssystem eller drönarattacker. Särskilt det sistnämnda oroar experter eftersom drönare kan avfyras från mobila enheter med minimal koppling till centralt beslutsfattande i Teheran.

Det finns alternativa transportvägar, men de är begränsade. Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har oljeledningar som delvis kan ersätta sjötransporter, men även dessa kan bli mål för attacker. Länder som Irak och Qatar saknar motsvarande infrastruktur och är därmed mer sårbara för störningar i sjöfarten.

Om trafiken genom sundet bara störs men inte blockeras fullständigt, är militärt eskorterade konvojer en möjlig lösning. USA använde denna taktik under Iran-Irak-kriget på 1980-talet för att säkerställa fri passage genom sundet.

Hur Iran väljer att agera under de kommande dagarna kommer att ha avgörande betydelse för både regionens stabilitet och den globala energimarknaden. Med tanke på den iranska regimens pressade läge är osäkerheten större än på många år.