EU stoppar rysk gas – oljan fortsätter flöda

Efter långa förhandlingar har EU:s medlemsländer äntligen nått en banbrytande överenskommelse om att stegvis avveckla importen av rysk naturgas. Beslutet, som fattades under natten mot onsdagen, innebär att all import av rysk gas blir förbjuden från januari 2026.

Överenskommelsen markerar ett avgörande steg i EU:s ambition att minska energiberoendet av Ryssland, en process som accelererat sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022. Enligt uppgörelsen kommer nya importavtal att förbjudas redan inom kort, medan befintliga långsiktiga kontrakt tillåts löpa vidare fram till 2028.

Detta ger EU-länderna en övergångsperiod för att säkra alternativa energikällor och omstrukturera sina energisystem. Särskilt viktigt blir detta för länder i centrala och östra Europa som historiskt varit starkt beroende av rysk gas för sin energiförsörjning.

Beslutet kommer efter månader av intensiva diskussioner där flera medlemsländer uttryckt oro över energisäkerheten och de ekonomiska konsekvenserna av ett abrupt stopp för gasimporten. Länder som Ungern, Slovakien och Österrike har varit bland de mest tveksamma till sanktioner mot rysk energi på grund av sitt stora beroende.

Intressant nog omfattar den nya överenskommelsen endast naturgas, medan handeln med rysk olja fortsätter enligt befintliga regler. EU införde tidigare ett pristak på rysk olja i samarbete med G7-länderna, men ett fullständigt importförbud har inte realiserats.

Före kriget i Ukraina stod Ryssland för cirka 40 procent av EU:s gasimport. Sedan dess har unionens medlemsländer aktivt arbetat för att diversifiera sina energikällor genom ökad import av flytande naturgas (LNG) från länder som USA, Qatar och Norge, samt genom att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor.

Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen välkomnade överenskommelsen och beskrev den som ”ett historiskt steg för att garantera Europas energisäkerhet”. Hon betonade att beslutet inte bara handlar om att minska beroendet av Ryssland utan också om att påskynda den gröna omställningen.

Energimarknadsanalytiker pekar på att timingen för beslutet är strategisk. EU har under de senaste två åren byggt upp betydande gasreserver och utvecklat ny infrastruktur för import, vilket gör unionen bättre rustad att klara en utfasning av rysk gas än tidigare.

”Detta sänder en tydlig signal till Moskva att EU menar allvar med att bryta energiberoendet, samtidigt som man ger marknaden tillräckligt med tid för anpassning,” säger Anna Borg, energiexpert vid Stockholms universitet.

Beslutet väntas få betydande effekter på den europeiska energimarknaden, med sannolika prisökningar under övergångsperioden. För Ryssland innebär det ytterligare ekonomisk press, då export av naturgas till Europa har varit en viktig inkomstkälla för den ryska statsbudgeten.

Svenska energibolag som Vattenfall ser överenskommelsen som en bekräftelse på den strategiska riktning de tagit genom ökade investeringar i förnybara energikällor och alternativ gasförsörjning.

”Detta är ett viktigt politiskt beslut som stödjer den omställning energimarknaden redan påbörjat,” kommenterar Vattenfall i ett uttalande.

Kritiker menar dock att överenskommelsen kommer för sent och att EU borde ha agerat mer beslutsamt direkt efter krigsutbrottet. Miljöorganisationer påpekar också att fokus nu måste ligga på att ersätta den ryska gasen med hållbara alternativ, inte bara med LNG från andra leverantörer.

Implementeringen av överenskommelsen kommer att övervakas noggrant av EU-kommissionen, med regelbundna rapporter om medlemsländernas framsteg i att minska beroendet av rysk gas. Särskilda undantagsmekanismer har också inkluderats för att hantera eventuella akuta energikriser under övergångsperioden.

För europeiska konsumenter och företag innebär beslutet att förberedelser för en potentiellt mer volatil energimarknad under de kommande åren är nödvändiga, samtidigt som det ger tydliga incitament för energieffektivisering och övergång till förnybara energikällor.