Befolkningsminskning utmanar kommunernas existens
SCB:s senaste befolkningsprognos målar en dyster bild för tillväxtinriktade kommunpolitiker. Istället för de tidigare förväntade 45 000 nya invånarna per år, förutspår SCB nu en årlig ökning på endast 24 000. SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog bedömer att den faktiska siffran kommer att bli ännu lägre, med hänvisning till den blygsamma ökningen på endast 1 600 personer under första halvåret 2024. Dessa siffror ställer nya krav på kommunerna, och Wallenskog föreslår gemensamma investeringar med grannkommuner som en strategi för att hantera det minskade skatteunderlaget. Utmaningen är dock inte enbart ekonomisk. Josefina Syssner, professor i kulturgeografi vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, menar att de minskade befolkningssiffrorna även väcker existentiella frågor hos lokala politiker.
Syssner, som i sin kommande bok "Hoppfulla platser?" intervjuat ledande politiker i tio kommuner med långvarig befolkningsminskning, framhåller att expansion och utveckling ofta likställs. I en kultur präglad av ständig tillväxt blir det svårt att föreställa sig en positiv framtid utan ökande invånarantal. De intervjuade kommunalråden uttrycker en stark vilja att bevara sin kommuns självständighet och ser inget värde i kommunsammanslagningar som lösning på problemet. För dem representerar kommunen mer än bara en administrativ enhet; den är en plats med djupgående identitetsmässig betydelse, för vilken de känner ett stort ansvar.
Kommunalpolitikernas reaktioner på befolkningsminskningen varierar. Vissa uppvisar en stark tilltro till sin förmåga att påverka demografin genom att lyfta fram kommunens fördelar och attrahera nya invånare. Andra accepterar den demografiska utvecklingen som ett faktum och fokuserar på att göra det bästa av situationen. Syssner hoppas att den nya befolkningsprognosen kan ge upphov till en bredare diskussion om vad som värdesätts i en kommun, bortom den traditionella fixeringen vid tillväxt och rankinglistor. I stället för panik och kortsiktiga lösningar, kan en minskad befolkning öppna upp för en mer grundläggande reflektion över en plats identitet och framtida potential.
Syssner identifierar fyra typer av hopp som kommunalråden uttrycker inför framtiden: pragmatiskt hopp med kort tidshorisont, fokuserat på att få budgeten att gå ihop och säkra kompetensförsörjningen; värdebaserat hopp, drivet av de värderingar som motiverat deras politiska engagemang; strategiskt hopp, riktat mot tillväxt genom att exempelvis attrahera personer från andra delar av Europa; och radikalt hopp, som handlar om att få större utdelning från lokala naturresurser som vattenkraft, gruvor och vindkraftsparker. Dessa olika typer av hopp speglar de komplexa utmaningar och möjligheter som kommunerna står inför i en tid av demografisk förändring.
Den nya befolkningsprognosen från SCB tvingar kommunerna att ompröva sina strategier och prioriteringar. I stället för att enbart fokusera på tillväxt, kan det vara nödvändigt att utforska alternativa vägar till utveckling och välfärd. Samarbete med grannkommuner, en omprövning av kommunens identitet och en mer nyanserad syn på vad som skapar livskvalitet kan vara viktiga steg i denna process. Det handlar om att hitta nya sätt att skapa hopp och mening i en föränderlig värld.
Slutligen, initiativ som "Morgondagens Samhälle" – ett samarbete mellan Dagens Nyheter, Dagens Industri och Dagens Samhälle – syftar till att skapa en plattform för dialog och samarbete mellan beslutsfattare från olika sektorer. Genom att samla politiker, företagsledare och representanter från offentlig sektor kan man gemensamt arbeta för ett mer robust och hållbart Sverige. Detta inkluderar att adressera utmaningar som befolkningsminskning och hitta innovativa lösningar för att skapa en mer inkluderande och hållbar framtid för alla.
