Experten: Karl-Bertil borde ge bort lektioner i ISK i stället för julklappar

I Sverige har en remarkabel utveckling ägt rum under de senaste decennierna när det gäller förmögenhetsfördelningen bland befolkningen. Enligt nya ekonomiska data har den genomsnittliga svensken upplevt en betydande förmögenhetsökning sedan år 2000, samtidigt som förmögenhetskoncentrationen hos de mest välbeställda har minskat.

Denna trend står i kontrast till den allmänna uppfattningen om ökande ekonomiska klyftor som ofta lyfts fram i samhällsdebatten. Statistiken visar att medan de flesta svenskar har fått det bättre ställt ekonomiskt, har den rikaste tiondelen av befolkningen faktiskt sett sin andel av den totala förmögenhetsmassan minska.

”Jag tycker inte att bilden av kapitalet med stort K, de konspirerande och mäktiga männen, stämmer särskilt väl i något västland. Allra minst i Sverige, där kapitalägandet är oerhört utspritt,” säger nationalekonomen Daniel Waldenström, som länge forskat kring förmögenhetsfrågor och ekonomisk ojämlikhet.

Waldenström pekar på flera faktorer som bidragit till denna utveckling. Ett viktigt element är det breda ägandet av fastigheter i Sverige, där bostadsprisernas uppgång under perioden har gynnat en stor del av befolkningen. Den starka värdetillväxten på bostadsmarknaden har skapat betydande förmögenhetsökningar för vanliga hushåll.

Pensionssystemets struktur har också spelat en avgörande roll. Det svenska systemet med både allmän pension och tjänstepension har gett fler människor tillgång till kapitalmarknaden genom sina pensionsfonder, vilket sprider förmögenhetstillväxten på ett sätt som inte varit fallet tidigare.

Samtidigt har det privata sparandet i aktier och fonder ökat markant under perioden. Svenskarnas intresse för värdepappersmarknaden har vuxit, delvis drivet av digitaliseringen som förenklat tillgången till investeringar för gemene man. Enligt statistik från Fondbolagens förening har antalet svenskar med fondsparande ökat med över 30 procent sedan millennieskiftet.

”Sverige har en av världens mest utspridda ägarstrukturer när det gäller kapital. Det är inte bara en liten elit som äger aktier och fastigheter, utan en väsentligt större del av befolkningen jämfört med många andra länder,” förklarar Waldenström.

Trenden skiljer sig markant från utvecklingen i exempelvis USA, där förmögenhetskoncentrationen i stället har ökat under samma period. I den amerikanska ekonomin har den rikaste procenten fortsatt att stärka sin position, medan medelklassen har stagnerat eller till och med förlorat mark.

Expertanalyser pekar på att skillnaden delvis kan förklaras genom Sveriges mer omfattande välfärdssystem och progressiva beskattning, vilket ger en jämnare fördelning av ekonomiska möjligheter. Därtill kommer att det svenska utbildningssystemet har bidragit till att fler har kunnat ta del av den ekonomiska tillväxten genom ökad kompetens och bättre löner.

Denna utveckling betyder dock inte att Sverige saknar ekonomiska utmaningar. Bostadsmarknaden, som varit en viktig drivkraft för förmögenhetsökningen, skapar samtidigt inträdesbarriärer för unga och nyanlända. De som inte kommit in på bostadsmarknaden har inte kunnat ta del av värdeökningarna, vilket skapar nya typer av klyftor.

”Vi ser en annan typ av ojämlikhet växa fram – mellan generationer och mellan de som äger och inte äger sitt boende. Detta är en utmaning som kräver politisk uppmärksamhet,” påpekar Waldenström.

Det finns också tecken på att pandemin kan ha påverkat denna trend. Den expansiva penningpolitiken med låga räntor har gynnat tillgångspriser, vilket kan ha förstärkt positionen för dem som redan äger tillgångar. Samtidigt har arbetsmarknaden påverkats negativt för vissa grupper, vilket riskerar att skapa nya ekonomiska svagheter.

Framöver kommer flera faktorer påverka hur förmögenhetsfördelningen utvecklas. Räntehöjningar, inflation, klimatomställning och den teknologiska utvecklingen kommer alla att spela roll för hur det ekonomiska landskapet formas. Waldenström menar att det därför är viktigt med en nyanserad diskussion om ekonomisk ojämlikhet som tar hänsyn till verkliga data snarare än förenklade bilder.

”Det finns reella utmaningar kring ekonomisk jämlikhet i Sverige, men bilden är mer komplex än vad som ofta framställs i debatten. Vi behöver förstå de faktiska mekanismerna bakom förmögenhetsfördelningen för att kunna utforma effektiva politiska åtgärder,” avslutar han.