Experter: Fler stora höjningar av elnätspriser att vänta

Svenska elnätsbolag kan höja avgifterna kraftigt fram till 2027

Energimarknadsinspektionen (Ei) varnar nu för att svenska hushåll kan vänta sig betydande höjningar av elnätsavgifterna under de kommande åren. Enligt en ny analys från myndigheten finns det utrymme för elnätsbolagen att kraftigt öka sina intäkter fram till 2027.

Eftersom de svenska elnäten drivs på en monopolmarknad är det Ei som sätter ett tak för hur mycket nätbolagen får ta ut av kunderna. För perioden 2024 till 2027 uppgår denna intäktsram till totalt 326 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 40 procent jämfört med föregående period.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei.

Ei har jämfört nätföretagens faktiska intäkter under 2024 med det tillåtna intäktsutrymmet för samma period. Resultatet visar att nätbolagen hade möjlighet att ta ut ungefär 100 miljarder kronor under 2024, men endast fakturerade cirka 70 miljarder. Detta innebär att det finns ett betydande utrymme för prishöjningar under de kommande åren.

På frågan om nätbolagen verkligen kommer att utnyttja hela intäktsutrymmet svarar Johansson:

– Historiskt sett brukar de större bolagen ligga nära taket. Vi har inte fått några signaler om att det skulle bli annorlunda nu.

Problematiskt är att Ei som tillsynsmyndighet saknar verktyg för att hindra bolagen från att maximera sina intäkter, så länge de håller sig inom de fastställda ramarna. Regleringen är utformad så att intäktsramarna bestäms i förväg och kan inte ändras i efterhand.

Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, har också analyserat siffrorna och drar liknande slutsatser som Ei.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Berggren.

Han påpekar att några av de största nätbolagen, exempelvis statliga Vattenfall som äger stora delar av nätet i norra Sverige, har fått de procentuellt största utökningarna av sina intäktsramar jämfört med föregående period. Enligt Berggrens beräkningar finns det utrymme för flera bolag, inklusive Vattenfall, att höja priset med omkring 10 till 15 procent även för 2027.

Vattenfall höjde nyligen sina priser med 14 procent men vill inte kommentera framtida prisnivåer. Bolaget uppger för DN att de investerar mer än vad elnätsavgifterna täcker och samtidigt står inför ytterligare stora investeringsbehov.

Oron bland konsumenterna är påtaglig. Under förra året tog Ei emot rekordmånga klagomål och frågor om elnätsbolagen – drygt 2 400 ärenden, främst rörande prishöjningar och effektavgifter. Detta är fler än någonsin tidigare, enligt myndigheten.

Regeringen har nyligen gett Ei i uppdrag att utreda om elnätsföretagen har tagit ut oskäligt höga avgifter. Tommy Johansson förklarar dock att uppdraget främst handlar om att redovisa fakta, inte att föreslå konkreta åtgärder.

– Uppdraget bygger på att vi ska redovisa uppgifter, inte åtgärder. Men vi får se vad politiken gör av resultatet, säger han.

Situationen kompliceras av att de svenska elnätsavgifterna redan under lång tid har ökat betydligt mer än den allmänna prisutvecklingen. Trots att Ei nyligen har fått ett utökat mandat att påverka regleringen som styr nätbolagens intäkter, handlar det enligt Johansson ”snarare om att dämpa prishöjningarna än att det blir tal om sänkta ramar”.

För Sveriges cirka 170 elnätsbolag är intäktsramarna tänkta att säkerställa att kunderna betalar skäliga avgifter samtidigt som bolagen får täckning för sina kostnader och incitament att investera i och utveckla elnäten på ett kostnadseffektivt sätt. Kritiker menar dock att nuvarande reglering gynnar bolagen alltför mycket, vilket föranledde riksdagens beslut i höstas att ge Ei större mandat att styra regleringen.