Experter: Grönlandskris stoppar inte ekonomisk comeback i Sverige

Bankekonomerna förblir optimistiska om svensk tillväxt trots Grönlandskrisen

Trots att spänningarna mellan USA och EU har ökat markant i samband med den så kallade Grönlandskrisen, behåller de svenska storbankerna en positiv syn på landets ekonomiska utveckling. I en rad färska konjunkturprognoser spår Swedbank, Handelsbanken och DNB Carnegie att den svenska ekonomin kommer att växa med 2,9 procent under innevarande år, medan Nordea är något mer optimistisk med en prognos på 3 procent i kalenderkorrigerade tal.

Den främsta drivkraften bakom den förväntade tillväxten är de svenska hushållens konsumtion. Enligt bankernas bedömningar kommer högre reallöner och finanspolitiska stimulanser att stärka köpkraften, vilket i sin tur ska leda till ökad konsumtion. Nordeas chefsekonom Annika Winsth ser ingen omedelbar risk för att den ökade osäkerheten skulle leda till att svenskarna blir mer återhållsamma med sina utgifter.

”De senaste dagarna har vi kastats in i en annan världsordning än den vi känner igen och är vana vid, så det är klart att man behöver ha det i bakhuvudet. Med det sagt tror vi att det här måste eskalera och bli värre för att vi inte ska få den här återhämtningen. Svenska hushåll är nog ganska hårdhudade nu,” säger Winsth.

Hon pekar också på att hushållskonsumtionen faktiskt började öka redan förra sommaren, vilket enligt henne tyder på att svenska konsumenter har lärt sig att hantera en mer osäker ekonomisk miljö.

Handelsbanken har analyserat situationen mer ingående och presenterat tre olika scenarier för hur Grönlandskrisen kan utvecklas. Deras huvudscenario är att vi kommer att se en snabb nedtrappning av konflikten.

”Vi tror ju inte att det blir en lösning på Grönlandskonflikten i närtid, men att man ska kunna backa från just tullverktyget,” förklarar Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Hon varnar dock för att den ekonomiska återhämtningen kan bli något svagare om den nuvarande osäkerheten består. ”Hushållen kommer fortfarande att få mer pengar i plånboken, här har vi ingen inflationsuppgång eller så. Men osäkerheten kan göra att man spar lite mer av det man får. Sedan kan företag bli lite försiktigare med investeringar,” säger Nyman.

Swedbank delar denna bedömning och lyfter fram risken för att konflikten kan dämpa förtroendet bland svenska hushåll. ”Det finns en överhängande risk att den eskalerande konflikten mellan USA och EU gällande Grönland kommer att sänka de svenska hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen. Detta skulle kunna innebära högre försiktighetssparande och därmed lägre konsumtion,” skriver banken i sin senaste konjunkturrapport.

Både Winsth och Nyman ser dock förutsättningar för att konflikten kan avta relativt snabbt. Winsth påpekar att även USA har intresse av att undvika en allvarlig ekonomisk nedgång, särskilt med tanke på det kommande presidentvalet. ”Trumpadministrationen vill inte heller att världen ska tvärnita, de har valår,” säger hon.

Det finns dock en risk för att situationen förvärras om EU väljer att svara med kraftfulla motåtgärder, exempelvis genom att aktivera den så kallade handelsbazookan. Winsth varnar för att en sådan strategi skulle kunna vara kontraproduktiv.

”Det är lätt att bli provocerad och vilja slå tillbaka, men kommer den amerikanska administrationen dämpa sig om vi svarar väldigt hårt? Jag tror inte det, vi är inte Kina, som har en mer dominerande roll i världen i dag. Min bedömning är snarare att det skulle eskalera och då är risken att det slår tillbaka på oss,” förklarar hon.

På frågan om varför EU:s position skiljer sig från Kinas, svarar Winsth: ”Jag bedömer att USA ser på Kina som ett rejält hot att försöka ta över som världsledare, medan USA ser på Europa som gammalt och trött. Vi hotar inte på det sättet. Kina pratar dessutom med en röst, EU pratar med 27 röster.”

Sammanfattningsvis står de svenska bankerna fast vid sin bedömning att ekonomin kommer att visa god tillväxt under 2023, trots de geopolitiska spänningarna. Den inhemska efterfrågan, särskilt hushållens konsumtion, förväntas bli den avgörande faktorn för att driva återhämtningen framåt.