Ett 300-årigt hem hotat av framtiden
I den idylliska landsbygden i Hölö-Ekeby, söder om Södertälje, står ett rött hus med vita knutar, ett vittnesbörd om 300 års historia. Solen smeker dess väggar, men en skugga vilar över dess framtid. Ostlänken, Sveriges största infrastrukturprojekt i modern tid, skär genom landskapet och hotar att riva ner det älskade hemmet. Ami Linder Kullås, husets ägare, har tillbringat 30 år av sitt liv inom dess väggar. Hon minns hur hon och hennes make förälskade sig i den lantliga charmen, den röda färgen som påminde om hennes barndoms sommarstuga. Huset har varit en trygghet, en plats för familjeliv och minnen, ett hem fyllt av liv och skratt. Nu står hon inför en oviss framtid, tvingad att lämna sitt drömhem.
Ostlänken, en dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping, är ett ambitiöst projekt med en prislapp på 91 miljarder kronor. Projektet syftar till att förbättra infrastrukturen och förkorta restiderna, men det kommer till en kostnad. Trafikverket är i full gång med att förvärva fastigheter längs den planerade sträckningen, och Amis hus står i vägen för en serviceväg. Beskedet om förvärvet kom som ett slag i magen för Ami, en blandning av illamående och sorg. Trots att planerna på järnvägen funnits sedan hon flyttade in, har den konkreta verkligheten aldrig känts så nära. Åren av samrådsmöten och ovisshet har kulminerat i ett beslut som tvingar henne att lämna allt hon känner till.
Trafikverket har enligt lag rätt att lösa in fastigheter för att möjliggöra infrastrukturprojekt. De kan även erbjuda förvärv om bulleråtgärder bedöms vara oekonomiska. Skillnaden är betydande för fastighetsägaren. Vid inlösen utgår en 25 procentig ersättning utöver marknadsvärdet, medan förvärv endast ger marknadsvärdet. Ami står inför ett svårt val: riskera att bo kvar med en fastighet som tappat i värde eller acceptera förvärvet och lämna sitt hem. Hon känner sig utlämnad och maktlös inför statens övermakt, och oroar sig för att ingen skulle våga köpa huset med den kommande järnvägen så nära.
Trafikverkets handlingar visar att bullernivåerna i Amis och hennes grannars hus kommer att överskrida de tillåtna gränserna, trots planerade åtgärder. Vibrationer från tågtrafiken är en annan faktor som påverkar livskvaliteten. Enligt Trafikverket innebär överskridna bullernivåer inte automatiskt inlösen, men om nivåerna är så höga att fastigheten blir obrukbar kan inlösen bli aktuellt. Det handlar då om en betydande värdeminskning eller om fastigheten inte längre kan användas för sitt avsedda ändamål. För Ami innebär det att förlora inte bara sitt hem, utan också möjligheten att förverkliga sina drömmar om att öppna ett kafé eller skapa ett kollektiv i huset.
Ami är inte ensam i sin kamp. Hennes granne, jordbrukaren Nils Söderberg, drabbas också av Ostlänken. Han tvingas avstå mark och bostäder till projektet, och känner sorg över att lämna den gård som hans familj brukat i generationer. Både Ami och Nils är positiva till järnvägen och förstår behovet av förbättrad infrastruktur, men de kritiserar Trafikverkets bristfälliga kommunikation och långdragna process. De har upplevt otydlig information och bristande hänsyn, som när arkeologiska utgrävningar genomfördes på Nils åkermark utan förvarning. Trafikverket har erkänt brister i kommunikationen och lovat förbättringar, men för Ami och Nils kvarstår känslan av att vara utlämnade åt en övermakt.
Både Ami och Nils önskar att det funnits ett opartiskt ombud för drabbade fastighetsägare, någon som kan företräda deras intressen och förhandla med Trafikverket. De känner sig maktlösa i mötet med en stor statlig myndighet och önskar en mer jämnvikt i processen. Ami sammanfattar det väl: "När staten går in och hanterar människor på en sådan här nivå, behöver de förstå att det här faktiskt handlar om folks liv." Det är en påminnelse om att bakom varje infrastrukturprojekt finns människor vars liv påverkas, och att hänsyn och respekt är lika viktiga som effektivitet och framsteg. För Ami och Nils är det inte bara ett hus som försvinner, det är en del av deras historia, deras identitet och deras framtid.