Felicia Åkerman: Hur låg är egentligen en normal styrränta?

Inflationssiffror ger blandade signaler om framtida räntesänkningar

Spekulationerna om en potentiell räntesänkning under våren har intensifierats efter att Riksbankens senaste mötesprotokoll publicerades för några veckor sedan. Januaris inflationsrapport, som visar att pristrycket fortsätter att dämpas, har ytterligare spätt på diskussionerna på bankkontor, handlargolv och i svenska hem. Flera banker har redan börjat sänka sina bundna bolåneräntor, medan de rörliga räntorna ännu inte justerats.

De detaljerade inflationssiffrorna från SCB som publicerades i fredags visade att elpriser, hyror och livsmedel ökade, medan räntekostnaderna minskade. Konsumentprisindex (KPI) steg från 0,3 till 0,5 procent, medan KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) sjönk marginellt från 2,1 till 2 procent.

Särskilt intressant är att KPIF rensat för energi, ett viktigt mått på den underliggande inflationen, sjönk från 2,3 till 1,7 procent, vilket var lägre än Riksbankens egen prognos. Detta tyder på att det grundläggande pristrycket i ekonomin fortsätter att avta.

Elpriser och matpriser tar oproportionerligt stor plats i den psykologiska uppfattningen av inflation. Dessa är snabbrörliga priser som konsumenterna möter i vardagen, till skillnad från mer sällanköpsvaror som flygresor eller mobiltelefoner. Särskilt elpriserna verkar ha skapat ett slags kollektivt trauma hos många svenskar efter den dramatiska elkrisen 2022, inte minst bland den dryga halva av befolkningen som bor i villa.

Dock är både elpriser och livsmedel faktorer som Riksbanken har mycket begränsad kontroll över. Centralbanken kan varken styra globala livsmedelspriser eller göra något åt vädrets påverkan på energimarknaden. Därför tenderar Riksbanken att bortse från sådana tillfälliga prisfluktuationer, såvida de inte börjar påverka den ekonomiska tillväxten eller det underliggande inflationstrycket.

Hittills finns inga tecken på sådan spridningseffekt, även om elpriserna sannolikt kommer att påverka februaris inflationssiffror. Tvärtom utvecklas pristrycket i en stabil och måttlig takt, vilket ger Riksbanken visst andrum.

Riksbanksledamoten Per Jansson, känd som en ”ränteduva”, har uttryckt oro för att den stärkta svenska kronan kan pressa ned inflationen mer än vad centralbanken räknat med. Kronan har stärkts betydligt både mot dollarn och euron, och ligger nu på de starkaste nivåerna på omkring fyra år. Detta är positivt för svenskar som planerar utlandssemester men kan hämma svenska företags konkurrenskraft och försvåra arbetet med att nå inflationsmålet.

Förespråkare för en räntesänkning redan i vår pekar på inflationsmålet som huvudargument. Om inflationen avviker för mycket från målet under för lång tid kan det skada det långsiktiga förtroendet för penningpolitiken. Samtidigt skulle en räntesänkning kunna ge välbehövligt stöd till en ekonomi som fortfarande är under återhämtning.

De som förespråkar en mer avvaktande hållning framhåller att ekonomin redan visar tydliga tecken på förbättring. Reallönerna ökar, finanspolitiken väntas bli mer expansiv inför höstens val, och företagens anställningsplaner tyder på en ljusning på arbetsmarknaden. Att anpassa penningpolitiken efter kronans växelkurs, som för närvarande påverkas mer av internationella faktorer än inhemska, anses vara lika fruktlöst som att försöka styra globala energimarknader.

Riksbankens övriga direktionsledamöter tycks befinna sig någonstans mellan dessa två läger. En räntesänkning kan vara möjlig, men skulle sannolikt kräva en kombination av fortsatt låga inflationstal och bakslag i den ekonomiska återhämtningen.

Den centrala frågan för penningpolitiska beslut förblir enkel men svårbesvarad: Behöver ekonomin stimuleras eller dämpas, och är nuvarande styrränta lämplig för det rådande ekonomiska läget? Trots att det kan kännas som att Sverige förtjänar ytterligare en räntesänkning efter några år av ekonomisk stagnation, är det inte självklart att det faktiskt behövs.

En viktig indikator är den så kallade neutrala räntan – den nivå där Riksbanken varken stimulerar eller bromsar ekonomin. Riksbankens egen uppskattning placerar denna någonstans mellan 1,5 och 3 procent. Med dagens styrränta på 1,75 procent befinner vi oss därmed i den lägre delen av detta intervall, vilket tyder på att nuvarande räntenivå inte är särskilt restriktiv ur ett historiskt perspektiv.