Felicia Åkerman: Irankrisen kräver en ny börsmanual

Efter flera år där strategin ”köp dippen” visat sig vara en framgångsrik metod för investerare, står marknaden nu inför en ny typ av utmaning i form av den eskalerande Irankrisen. Den taktik som fungerat väl under stormiga perioder, särskilt under Donald Trumps presidentskap, kan nu möta ett helt annat sorts motstånd.

Irankrisen representerar en ny typ av geopolitisk osäkerhet som skiljer sig markant från tidigare marknadskorrigeringar. Till skillnad från tidigare nedgångar som ofta varit kopplade till handelsförhandlingar, inrikespolitik eller ekonomiska indikatorer, handlar den nuvarande situationen om en potentiell regional konflikt med globala implikationer.

Under de senaste åren har investerare vant sig vid att köpa aktier när kurserna tillfälligt dippar. Denna strategi har varit särskilt lönsam under perioder av politisk turbulens mellan 2017-2021, då marknaden ofta återhämtade sig snabbt efter negativa nyheter. Många investerare har därmed blivit konditionerade att se varje nedgång som ett köptillfälle.

”Vi har sett ett mönster där investerare nästan automatiskt köper vid nedgångar, men den här situationen är fundamentalt annorlunda”, säger Maria Bergström, chefsstrateg på en ledande svensk investmentbank. ”Geopolitisk risk med potentiell påverkan på energimarknaden skapar en annan typ av osäkerhet än vad vi sett tidigare.”

Konflikten med Iran påverkar främst energimarknaden, där oljepriset redan visat tecken på volatilitet. Brent-oljan har fluktuerat markant sedan spänningarna intensifierades, vilket skapar en dominoeffekt genom hela ekonomin. Högre energipriser kan påverka inflationen, vilket i sin tur kan tvinga centralbanker att ompröva sina räntesänkningsplaner.

Stockholmsbörsen har reagerat med försiktighet där särskilt energirelaterade aktier uppvisat ökad volatilitet. Företag med exponering mot Mellanöstern har sett större kursrörelser än marknaden i stort, medan traditionella säkra hamnar som guld och statsobligationer attraherat kapital.

För svenska investerare blir situationen särskilt komplex eftersom exportberoende företag kan påverkas både av direkta effekter från konflikten och indirekta effekter genom globala värdekedjor. Företag inom sektorer som telekom, industri och teknologi kan möta utmaningar om den geopolitiska situationen fortsätter att förvärras.

”Det som gör Irankrisen till ett ’annat sorts monster’ är kombinationen av geopolitisk risk, energimarknadens centrala roll och timing i relation till den ekonomiska cykeln”, förklarar Johan Lindberg, ekonomihistoriker vid Uppsala universitet. ”Vi befinner oss redan i en situation med osäkerhet kring inflationens utveckling och centralbankernas agerande.”

Historiskt sett har marknader återhämtat sig även efter allvarliga geopolitiska kriser, men tidsramen för återhämtning varierar kraftigt. Under Gulfkriget 1990-1991 tog det exempelvis månader innan marknaderna stabiliserades, medan andra kriser haft kortare påverkan.

För småsparare rekommenderar experter nu en mer nyanserad strategi än det enkla ”köp dippen”-mantrat. Diversifiering, längre investeringshorisont och selektivitet blir viktigare än tidigare. Olika sektorer påverkas olika av den pågående krisen, vilket skapar både risker och möjligheter.

”Den som enbart förlitar sig på att köpa vid varje nedgång kan bli besviken denna gång”, varnar Bergström. ”I stället bör investerare fokusera på fundamentala värden och vara selektiva med vilka dippor som faktiskt representerar långsiktiga köplägen.”

Flera marknadsanalytiker pekar på att den nuvarande situationen påminner mer om strukturella marknadsutmaningar än om de kortsiktiga nedgångar som kännetecknat senare års börsklimat. Detta kräver ett annat förhållningssätt till risk och värdering.

Svenska fondförvaltare har redan börjat justera sina portföljer för att hantera den förändrade riskbilden. Flera större fonder har ökat sina innehav i defensiva sektorer som dagligvaror, hälsovård och samhällstjänster, samtidigt som de minskat exponeringen mot cykliska industrisektorer.

Medan ”köp dippen” fortsätter att vara en del av många investerares vokabulär, tyder mycket på att den enkla strategin nu möter ett betydligt mer komplext marknadslandskap där geopolitikens återkomst som central riskfaktor kräver mer sofistikerade investeringsstrategier.