Oljepriset närmar sig 120 dollar per fat på grund av eskalerande spänningar i Mellanöstern

Oljepriset steg kraftigt under måndagsmorgonen och närmade sig 120 dollar per fat, en utveckling som har flera förklaringar kopplade till den förvärrade situationen i Mellanöstern. USA:s beslut att beordra hem sin diplomatiska personal från Saudiarabien, tillsammans med flera attacker mot civil infrastruktur såsom avsaltningsstationer, tyder på att konflikten i regionen går in i en ny, mer allvarlig fas.

Ett av de största orosmomenten är att Hormuzsundet, en viktig transportled för olja, i praktiken är stängt för trafik. Militära konvojer som skulle kunna säkra transporten genom sundet tycks inte komma på plats tillräckligt snabbt, vilket bidrar till den dramatiska prisuppgången.

Effekterna på de globala finansmarknaderna blev omedelbara. De asiatiska börserna föll brett under måndagen, och terminshandeln indikerade att nedgången skulle fortsätta när Europabörserna öppnade klockan 9.

Medan en kortvarig pristopp över 100 dollar per fat är problematisk, blir de ekonomiska konsekvenserna betydligt allvarligare om priset stabiliseras på denna höga nivå under en längre period. Ett ihållande högt oljepris fungerar som en broms för världsekonomin genom att både minska konsumenternas köpkraft och öka risken för inflation – en kombination som historiskt sett har varit negativ för aktiemarknader globalt.

En viss lättnad noterades dock när brittiska Financial Times rapporterade att G7-länderna planerar att diskutera möjligheten att öppna sina strategiska oljereserver för att motverka krisen. Liknande åtgärder vidtogs i samband med krigsutbrottet i Ukraina 2022, vilket då gav en välbehövlig buffert för både realekonomin och finansmarknaderna. Det är dock viktigt att påpeka att dessa uppgifter ännu inte bekräftats officiellt, och det finns inga garantier för att samtalen faktiskt kommer att resultera i ökad oljetillgång på marknaden.

I en turbulent marknadssituation som denna finns det få tillgångar som klarar sig undan nedgången. Den amerikanska dollarn framstår som ett undantag och har återfått sin status som en ”säker hamn” för investerare i den nuvarande konflikten.

Detta skiljer den nuvarande Mellanösternkonflikten från exempelvis förra årets handelsspänningar. USA framstår, åtminstone på kort sikt, som en relativ vinnare i denna situation. Som nettoexportör av fossila bränslen har USA en naturlig buffert mot stigande energipriser, även om de amerikanska hushållen också påverkas negativt av högre bränslekostnader.

I ett läge där globala tillgångar faller framstår amerikanska investeringsalternativ som ”det bästa av dåliga alternativ”, vilket stärker dollarn ytterligare. Skulle inflationen dessutom stiga igen på grund av energichocken ger det extra skjuts åt den amerikanska valutan.

Utvecklingen illustrerar hur geopolitiska konflikter i energirika regioner snabbt kan få globala ekonomiska konsekvenser. Mellanöstern står fortfarande för en betydande del av världens oljeproduktion, och störningar i denna region påverkar energimarknader världen över, med efterföljande effekter på allt från inflation till centralbankernas penningpolitik.

Analytiker varnar nu för att en längre period med oljepriser över 100 dollar per fat kan tvinga centralbanker att skjuta upp planerade räntesänkningar, vilket i sin tur skulle kunna påverka den ekonomiska återhämtningen i många länder som redan kämpar med höga räntor och dämpad tillväxt.