Finansinspektionen ökar fokus på bedrägerier: ”Bankerna måste fortsätta satsa”

Finansinspektionen skärper kampen mot den kriminella ekonomin

Finansinspektionens nya generaldirektör Johan Almenberg har satt tydlig kurs för myndighetens arbete under 2026. Bekämpningen av den kriminella ekonomin står högst på dagordningen, med särskilt fokus på tillsyn av penningtvätt och bedrägerier.

”Det är väldigt tydligt att det har blivit ett väldigt stort problem i Sverige. Det har många konstaterat under längre tid,” säger Almenberg, som tillträdde posten i december förra året.

Enligt Almenberg har den snabba digitaliseringen av finansiella tjänster bidragit till en explosionsartad ökning av bedrägerier i Sverige. Bankernas ambitioner att erbjuda allt smidigare digitala lösningar har kommit med en baksida.

”Under ganska lång tid så har man hyvlat ner trösklarna för betalningar. Det har inneburit många fördelar, men det här är de negativa konsekvenserna. Betalningsbedrägerier bara ökade och ökade under en ganska lång tid,” förklarar han.

En vändpunkt kom när bankerna, efter kritik från flera håll, införde nya säkerhetsåtgärder. Antalet bedrägerier ligger fortfarande på oroande höga nivåer, men summorna som bedragarna kommer över har minskat betydligt. Detta ser Almenberg som ett bevis på att bankernas åtgärder faktiskt fungerar.

”Det är ett kvitto på att när bankerna tar sitt ansvar så gör det faktiskt skillnad. Det måste de fortsätta med. De måste fortsätta satsa på det här nu.”

Inledningsvis fanns en rädsla inom banksektorn att säkerhetsfunktioner skulle göra tjänsterna mindre attraktiva för kunderna. Dessa farhågor har dock inte besannats, menar Almenberg.

”Jag tycker de farhågorna har kommit på skam. Tvärtom tror jag detta stärker tilltron till att banker förstår att de är samhällsviktiga och har ett ansvar att ta.”

Bland åtgärderna som bankerna nu har infört finns valbar tidsfördröjning vid vissa transaktioner, beloppsgränser för betalningar, och möjlighet att utse en betrodd person som måste godkänna större transaktioner.

Men kampen är långtifrån över. Bedragare anpassar sig snabbt till nya hinder, och Almenberg uppmanar bankerna att fortsätta utveckla sina säkerhetssystem.

”Vissa behöver jobba för att komma ikapp de som är bäst i klassen, och sedan behöver man fortsätta att identifiera vad mer som kan göras och följa upp var problemet flyttar härnäst. För det kommer bli så att bedragarnas modus anpassar sig till de här nya verktygen hos bankerna.”

Under 2026 kommer Finansinspektionen att lägga större fokus på tillståndsprocessen för finansiella företag. Almenberg betonar vikten av att stoppa oseriösa aktörer innan de får tillträde till marknaden.

”Det är så pass utbrett i dag att finansiella företag missbrukas och utnyttjas av kriminella för att tjäna pengar, och då måste man ha en ganska hög tröskel för att ta sig in i den här branschen.”

Medan bankernas åtgärder har visat resultat mot traditionella bedrägeriförsök, har de inte haft samma effekt på investeringsbedrägerier. Enligt en nyligen genomförd enkät bland 200 finansiella företag förlorade svenskar närmare 1,5 miljarder kronor i sådana bedrägerier förra året.

”Här kan det handla om människor som verkligen förlorar jättebelopp. Det är bekymmersamt,” säger Almenberg.

Investeringsbedrägerier innebär att någon luras att investera i tillgångar som antingen saknar värde eller är svåra att värdera, exempelvis fonder, aktier, kryptovalutor eller fastigheter. Många offer förlorar inte bara sina besparingar utan lockas även att ta dyra lån i hopp om att kunna vinna tillbaka förlorade pengar.

På frågan om det verkligen ska vara möjligt att beviljas blancolån direkt efter att ha blivit utsatt för bedrägerier svarar Almenberg bestämt:

”Nej, det känns inte bra att det ska vara så enkelt. Det är återigen den här avvägningen mellan att man ska ha enkla slimmade tjänster och samtidigt inte ta bort trösklar som hjälper människor att hantera den här typen av risker.”

Med dessa åtgärder hoppas Finansinspektionen kunna vända trenden och minska de ekonomiska brottens inverkan på det svenska samhället.