Fördubblat flygbränslespris skapar oro i flygbranschen

Flygbranschen står inför en allvarlig utmaning efter att priset på flygbränsle har fördubblats sedan början av året. Stängningen av Hormuzsundet efter USA:s och Israels attacker mot Iran, kombinerat med skador på raffinaderier, har skapat en kritisk situation för flygbolag världen över.

Willie Walsh, vd för det internationella flygorganet IATA, varnade nyligen för att det kan ta månader att återställa tillgången på flygbränsle även efter att Hormuzsundet öppnas igen. Han konstaterade i en intervju med Bloomberg att stigande biljettpriser därför är oundvikliga.

Branschanalytikern Hans Jørgen Elnæs från konsultbolaget Winair beskriver situationen som den allvarligaste som branschen har upplevt på mycket länge.

”Ser vi historiskt, på andra geopolitiska situationer, finanskriser och annat, så är det här annorlunda för priserna har ökat så enormt på så väldigt kort tid. Det har vi inte sett förut,” säger Elnæs.

I januari kostade ett fat jetbränsle strax under 100 dollar. I slutet av mars hade priset stigit till mer än det dubbla. Situationen är särskilt allvarlig eftersom omkring 25 procent av allt jetbränsle normalt transporteras genom Hormuzsundet.

”Nu produceras det 60 procent mindre jämfört med innan kriget. Det är en ganska allvarlig situation för många bolag eftersom det är så osäkert vad som ska hända i Mellanöstern,” förklarar Elnæs.

Bränslekostnaden utgör vanligtvis 25–30 procent av ett flygbolags totala kostnader. Trots att många bolag har prissäkringsavtal för att skydda sig mot kraftiga prissvängningar, slår situationen ändå hårt mot branschens ekonomi. I slutändan är det resenärerna som drabbas.

”Bränslepriset kommer att hålla sig högt genom 2026 och då har bolagen följande alternativ. Antingen höja biljettpriserna eller reducera kapaciteten, eller en kombination av båda,” säger Elnæs.

Elizabeth Axtelius, chef för aviation business på Swedavia, delar bedömningen att biljettpriserna sannolikt kommer att stiga om de höga priserna består. Hon påpekar dock att flygplatsbolaget hittills inte har noterat någon alarmerande effekt på antalet avgångar.

”Det är ganska få bolag som har aviserat att de drar ner på utbudet på grund av ökade bränslekostnader. Hos oss är det bara SAS som ställt in ett fåtal avgångar och sedan är det väl ett par bolag till globalt,” säger hon.

Flera flygbolag har redan börjat höja sina biljettpriser. SAS är ett av dem, och amerikanska United Airlines varnade förra veckan för att deras biljettpriser kan behöva stiga med så mycket som 20 procent för att täcka de ökade bränslekostnaderna.

Det har förekommit rapporter om risken för att flygbränslet faktiskt kan ta slut på vissa flygplatser. I Italien har man redan behövt prioritera vilka flygplan som får tanka. Enligt Hans Jørgen Elnæs finns det dock ingen alarmerande risk att flygplatser i Europa skulle stå utan bränsle.

”Det i Italien har främst berott på logistikproblem. I Europa så är det Storbritannien som har den lägsta reserven och den är ändå på cirka tre månader. I Danmark är det sex månader och i en rad andra europeiska länder är det 6–8 månader. Det finns ingen akut risk,” förklarar han.

Swedavia har hittills inte märkt någon påverkan på leveranserna av bränsle till Arlanda flygplats och får inte heller några oroande signaler från de bolag som ansvarar för bränslehanteringen.

”Vi bevakar så klart situationen noga och har dialog med både flygbolagen och aktörerna som hjälper oss lokalt på flygplatserna, men också med vår branschorganisation om vad som händer i världen,” säger Elizabeth Axtelius.

Krisen utgör ytterligare en utmaning för en flygbransch som redan kämpar med återhämtningen efter pandemin och ökande tryck för mer klimatsmarta transportalternativ. Hur länge konflikten i Mellanöstern kommer att pågå och hur den fortsatt kommer att påverka bränslepriserna återstår att se, men branschen förbereder sig på en längre period av höga kostnader.