Den svenska lågkonjunkturen: En djupare och mer utdragen kris än väntat
Sveriges ekonomi befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur, trots sänkta räntor och en viss optimism. Tecken på återhämtning är få och svårfunna. Nedgången, som kom något senare än prognostiserat, har visat sig vara både djupare och mer utdragen än befarat. En tillbakablick på 2023 års siffror indikerar att Riksbanken underskattade effekten av sin åtstramningspolitik, där styrräntan höjdes från 0 till 4 procent. Arbetslösheten har stigit över Riksbankens prognoser, och även deras senaste tillväxtprognoser förefaller överdrivet optimistiska. Jämför man med prognoser från december 2021, innan Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande inflationsspiralen, blir kostnaden av de senaste årens ekonomiska turbulens tydlig: 100 000 fler arbetslösa och ett historiskt fall i hushållens realinkomster. Många bedömare befarar att en del av dessa negativa effekter, särskilt inkomstfallet, kan bli permanenta.
Att enbart lasta Riksbanken eller regeringen för den ekonomiska situationen vore dock orättvist. Den globala kostnadskrisen och räntechocken var en internationell händelse, svår för Sverige att undvika. Däremot bär politiken ett stort ansvar för den ekonomiska nedgången som följde. Både Riksbanken och regeringen utlovade initialt en mild lågkonjunktur, ett löfte som nu känns brutet. Det vi upplever är en fullskalig lågkonjunktur, vilket historiskt sett ofta leder till långvariga skador. Humankapital går förlorat, företag underinvesterar, och lovande idéer och projekt skrinläggs permanent.
Jesper Hansson, tidigare penningpolitisk chef på Riksbanken och numera seniorekonom på Swedbank, menar att Riksbankens oro för den svaga kronan ledde till en mer aggressiv räntehöjning än nödvändigt under 2023. Inflationen, mätt enligt Riksbankens målindex KPIF, har legat klart under 2 procent under andra halvåret 2024, vilket tyder på att de sista räntehöjningarna var överflödiga. Konjunkturinstitutets prognoschef, Ylva Hedén Westerdahl, riktar kritik mot Riksbankens försiktiga räntepolitik och menar att de borde sänka räntan snabbare och mer kraftfullt.
Denna kritik belyser en fundamental skillnad i hur Riksbanken och Konjunkturinstitutet bedömer lågkonjunkturens djup. Konjunkturinstitutet ser den som betydligt allvarligare än Riksbanken, vars modeller framställer utvecklingen som mindre dramatisk. Denna skillnad i uppfattning påverkar naturligtvis räntepolitiken. Jesper Hansson kritiserar även regeringens defensiva finanspolitik och de onödiga besparingar som inflationen har tvingat fram i kommuner och regioner. Både Hansson och Hedén Westerdahl betonar dock svårigheten i att bedöma hur mycket av de senaste årens ekonomiska påfrestningar som kommer att bli bestående.
Det finns en möjlighet att löner och inkomster återhämtar sig snabbare än vad nuvarande prognoser indikerar. Konjunkturinstitutet räknar visserligen med en högre långsiktig arbetslöshet än tidigare, delvis som en följd av lågkonjunkturen, men det är inte oundvikligt. Lågkonjunkturen är dessutom inte över. Prognoserna pekar på en svag återhämtning under våren, men om den uteblir ökar risken för långsiktiga negativa konsekvenser.
Det övergripande målet bör vara att förhindra sådana långsiktiga negativa effekter. En mer offensiv räntepolitik från Riksbanken, i kombination med en mer expansiv finanspolitik från regeringen, skulle kunna bidra till att mildra lågkonjunkturen och stimulera tillväxten. Det är också viktigt att adressera de strukturella problem som lågkonjunkturen har blottlagt, såsom kompetensbrist och regionala skillnader, för att säkerställa en hållbar och inkluderande ekonomisk utveckling på lång sikt.
Det krävs en samlad insats från både politiker och ekonomiska aktörer för att navigera genom den rådande ekonomiska krisen och minimera dess långsiktiga konsekvenser. En öppen dialog och en vilja att ompröva tidigare strategier är avgörande för att skapa förutsättningar för en stabil och hållbar återhämtning. Det är också viktigt att dra lärdomar av de misstag som begåtts under de senaste åren för att undvika liknande situationer i framtiden.
