Sammanfattning av effektbristen i Västra Götaland
Västra Götaland står inför en akut elbrist, en situation som förväntas bestå fram till åtminstone 2031. Bristen på överföringskapacitet i det nationella 400 kV-nätet, som Svenska Kraftnät ansvarar för, skapar en flaskhals som hindrar regionen från att möta den ökande efterfrågan på el, särskilt från energiintensiva industrier i Stenungsund och Göteborg. Industrin, representerad av organisationer som Ikem, har uttryckt stark oro över situationen och varnat för att investeringar i grön omställning hotas om inte elförsörjningen säkras.
För att hantera krisen innan utbyggnaden av transmissionsnätet är klar, krävs lokala lösningar för att balansera elsystemet. Svenska Kraftnät, i samarbete med Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och Vattenfall Eldistribution, har identifierat behovet av en ökning av den lokalt producerade effekten med 200-300 megawatt. Bland de föreslagna lösningarna finns gasturbiner, kraftvärme och batterilager, samt möjligheten för stora elförbrukare att minska sin förbrukning under höglastperioder. En central fråga har varit finansieringen av dessa nödlösningar. Medan Göteborg Energi förespråkar en modell där kostnaderna fördelas över alla elkunder, anser Svenska Kraftnät att de som direkt drar nytta av den extra kapaciteten bör bära kostnaden.
Svenska Kraftnät och Vattenfall Eldistribution har nu presenterat ett nytt upphandlingskoncept för att säkra den nödvändiga effekten. Lokala producenter, inklusive Göteborg Energi, erbjuds att delta i upphandlingen och förbinda sig att leverera effekt inom två till fyra år. Konceptet, kallat "kapacitetsåtgärd", syftar till att erbjuda en helhetslösning för områden med hög efterfrågan och bygger på att de enskilda kunderna är villiga att betala för den extra kapaciteten. Upphandlingen förväntas inledas efter en två månader lång dialogperiod.
Olika tekniska lösningar övervägs för att möta effektbehovet. Gasturbiner, som kan aktiveras snabbt, ses som en viktig del av lösningen. Existerande anläggningar, som Ryaverket i Göteborg, kan utöka sin kapacitet, medan vilande kraftverk, som det i Arendal, Stenungsund, kan återaktiveras. Även batterilager och efterfrågeflexibilitet, där stora förbrukare minskar sin elanvändning vid behov, är alternativ som utreds. Svenska Kraftnät motiverar principen om att industrin ska betala för uppbyggnaden av kraftsystemet med hänvisning till ellagen och elmarknadsförordningen. Enligt deras tolkning är det den anslutande parten som bär ansvaret för att säkra tillräcklig kapacitet.
Den akuta effektbristen i Västra Götaland illustrerar utmaningarna med att balansera den ökande efterfrågan på el med utbyggnaden av elnätet. Situationen understryker behovet av snabba och flexibla lösningar för att säkra elförsörjningen till industrin och samhället i stort. Diskussionen om finansieringsmodellen och ansvarsfördelningen mellan olika aktörer är central för att hitta en hållbar väg framåt. Det nya upphandlingskonceptet från Svenska Kraftnät och Vattenfall Eldistribution representerar ett försök att hantera den komplexa situationen och skapa förutsättningar för fortsatt industriell utveckling i regionen.
Utbyggnaden av transmissionsnätet är en långsiktig lösning, men den akuta situationen kräver omedelbara åtgärder. De lokala lösningarna, som gasturbiner och batterilager, ses som nödvändiga för att överbrygga gapet fram till dess att det nationella nätet är förstärkt. Samarbetet mellan myndigheter, energibolag och industrin är avgörande för att lyckas. Frågan om kostnadsfördelning är komplex och kräver noggranna överväganden för att säkerställa en rättvis och effektiv lösning.
