Skönhetskalendrar på andrahandsmarknaden säljs till kraftigt uppblåsta priser, vilket har fått flera företag att överväga åtgärder för att stoppa denna trend. Fenomenet har ökat markant de senaste åren där eftertraktade skönhetskalendrar snabbt säljs slut, för att sedan dyka upp på andrahandssajter till betydligt högre priser.
Enligt uppgifter från branschen kan populära kalendrar från exklusiva varumärken som ofta kostar mellan 1 000 och 2 500 kronor i originalbutik, säljas vidare för det dubbla eller till och med tredubbla priset. Detta har skapat frustration både hos företagen och hos konsumenter som genuint vill köpa kalendrarna för eget bruk.
Eva Ossiansson, varumärkesexpert och forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, förklarar fenomenet med psykologiska mekanismer som företagen medvetet utnyttjar.
”Företag använder triggers för att få konsumenter att agera. Vi blir rädda att vi ska hamna utanför,” säger Ossiansson. Hon menar att detta skapar en känsla av brådska och exklusivitet som driver upp efterfrågan.
Skönhetskalendrar har under det senaste decenniet utvecklats från enkla säsongsartiklar till eftertraktade samlarobjekt. Stora internationella varumärken som Charlotte Tilbury, Rituals och The Body Shop lanserar årligen limiterade upplagor med miniprover av populära produkter, parfymer och hudvårdsprodukter.
Flera av de ledande skönhetsföretagen överväger nu att införa köpbegränsningar, där kunder endast får köpa en eller två kalendrar per person. Vissa företag har redan implementerat sådana regler på sina webbplatser, men det har visat sig vara svårt att kontrollera vid fysiska butiker.
”Vi ser allvarligt på situationen eftersom det urholkar förtroendet för vårt varumärke när våra produkter används för spekulation”, säger en representant för ett av de större skönhetsföretagen som inte vill framträda med namn.
Fenomenet är inte unikt för skönhetsbranschen. Liknande mönster har setts inom leksaksbranschen, där begränsade upplagor av populära leksaker hamnar på andrahandsmarknaden till höga priser, och inom modebranschen med limiterade kollektioner.
Ossiansson pekar på att företagen delvis själva har skapat problemet genom att medvetet producera i begränsade upplagor.
”Det handlar om att skapa exklusivitet och efterfrågan. Företagen vill att deras produkter ska vara eftertraktade, men samtidigt har de tappat kontrollen över andrahandsmarknaden”, förklarar hon.
Konsumentverket följer utvecklingen noga men påpekar att det inte finns någon lagstiftning som förhindrar privatpersoner från att sälja vidare produkter till högre priser. Däremot kan företagen själva införa villkor för sina produkter.
Handeln med skönhetskalendrar på andrahandsmarknaden har också skapat en diskussion om etiska aspekter. Kritiker menar att det är problematiskt när produkter som är avsedda att vara julklappar och ge glädje under adventstiden istället blir föremål för spekulation.
Sociala medier spelar en avgörande roll i att driva upp efterfrågan. Unboxing-videos av exklusiva skönhetskalendrar får miljontals visningar på plattformar som TikTok, Instagram och YouTube, vilket ytterligare förstärker känslan av att man måste få tag på kalendern.
”Det är en kombination av sociala mediers inflytande och rädslan att missa något som driver denna typ av köpbeteende”, säger Ossiansson. ”För många handlar det inte längre bara om produkterna i sig, utan om att visa upp för andra att man lyckats få tag på en eftertraktad kalender.”
Tillverkarna av skönhetskalendrar befinner sig i ett dilemma. Å ena sidan vill de behålla exklusiviteten i sina produkter, å andra sidan vill de att deras genuina kunder ska kunna köpa produkterna till det rekommenderade priset.
Branschexperter förutspår att fler företag kommer att införa striktare köpbegränsningar inför kommande säsonger och potentiellt öka produktionen något för att minska trycket på andrahandsmarknaden, utan att för den skull förlora känslan av exklusivitet.

23 kommentarer
Det är förståeligt att företagen vill maximera vinsterna, men där måste någonstans en rimlig gräns sättas.
Det är viktigt att ha ett etiskt ansvar när det kommer till konsumenterna.
Det är tråkigt att se hur företagen utnyttjar psykologiska knep för att driva upp priserna. Konsumenterna hamnar mellan två stolar.
Det känns som om företagen saknar ansvar när de skapar sådana situationer.
Här har jag hört att vissa jämför det med schablonpengarna i skuldsystemet.
Även om det är intressant med samlarföremål, så verkar det som om vissa tar det för långt. Grunden är ändå att det är julkalendrar, inte aktier.
Vissa verkar behandla dem som investeringar eller spekulationer.
Det är förvånande hur mycket vissa kan lägga på en julkalender. Återförsäljning som detta visar verkligen hur marknaderna börjar bli lite galna.
Frågan är vad det här kommer leda till i framtiden? Kommer priserna fortsätta att stiga eller kommer det att bli en förändring?
Det verkar som om människor är villiga att betala nästan vad som helst för nyskapade samlarföremål idag.
När jag ser på dessa priser, så undrar jag om det verkligen är värt det. Att inte köpa en kalender till ett pris som är mycket högre än dess värde kanske är det klokaste.
Det är svårt att motstå köplusten när så många andra gör detsamma.
Det är oroligt att se hur dessa kalendrar blir till en sorts finansiell bubbla. När den går är det konsumenterna som kommer att drabbas mest.
Det är alltid de som handlar med höga marginella priser som är mest riskutsatta.
Det är användbart för många att känna sig exklusiva och unika. Men sådana höga priser är ändå inte acceptabelt.
Det är just den här känslan av exklusivitet som företagen vill skapa.
Det verkar som om skrivningen av den här artikeln är lite partisk. Det är viktigt att vara objektiv när man rapporterar om sådana ämnen.
Tydliga åsikter berikar sådan diskussioner, men objektivitet är samtidigt värdefull.
Skönhetskalendrar har blivit ett stort affärsområde. Det är fascinerande att se hur marknadsmekanismerna fungerar här.
Även om det kan vara intressant, så finns det också risker med sådana prismodeller.
Det är verkligen ett intressant fenomen att följa.
Det här är ett tydligt exempel på hur snabbt något kan bli en trend och sedan exploateras. Företagen måste vara mer försiktiga.
Trender kan vara kortvariga för många. Det är viktigt att planera långsiktigt.