Här görs skåpen som säljs för en halv miljon på Svenskt Tenn

I en värld där inredningsdesign ofta associeras med massproduktion och budgetvänliga priser sticker vissa varumärken ut genom att erbjuda produkter med priser som får många att höja på ögonbrynen. Svenskt Tenn, det anrika svenska möbelföretaget grundat 1924, är ett sådant exempel. Trots att företagets produkter främst syns i välbärgade hem på Östermalm i Stockholm, har deras designspråk och estetik kommit att bli en del av det svenska kulturarvet.

På senare tid har frågor väckts kring den kraftiga prissättningen av företagets produkter. Ett skåp från Svenskt Tenn kan kosta uppemot en halv miljon kronor – en summa som för många framstår som svårförståelig i relation till materialvärde och produktionskostnad.

Dagens Nyheter har granskat fenomenet och försökt förstå vad som egentligen motiverar dessa priser. I undersökningen har tidningen jämfört Svenskt Tenns möbler med liknande produkter tillverkade av samma typer av snickare och med likvärdiga material, men som säljs för endast en tiondel av priset.

Den stora prisskillnaden kan inte enbart förklaras genom kvalitetsaspekter. Snarare verkar det handla om en kombination av faktorer där varumärkets historia, kulturella status och exklusivitet spelar avgörande roller.

Svenskt Tenn grundades av Estrid Ericson och fick sitt genombrott när den österrikiske arkitekten och formgivaren Josef Frank anslöt sig till företaget på 1930-talet. Tillsammans skapade de en distinkt stil som kombinerade funktionalism med färgstarkt mönsterspråk – något som blev en motvikt till den då dominerande strama funktionalismen.

Experter på designhistoria menar att den höga prissättningen delvis kan förklaras genom det kulturella kapital som Svenskt Tenn representerar. Att äga en möbel från företaget handlar inte bara om att skaffa sig ett bruksföremål, utan också om att införskaffa en bit svensk designhistoria och kulturarv.

”Det finns en historia och ett arv i varje möbel från Svenskt Tenn som är svår att prissätta,” säger en inredningsexpert som DN talat med. ”När någon köper en sådan produkt, köper de inte bara en möbel utan också en berättelse och en status.”

Företaget självt framhåller kvalitetsaspekter och hantverkstraditioner som centrala för prissättningen. Varje möbel tillverkas av noggrant utvalda material och av specialiserade hantverkare enligt traditioner som bevarats genom generationer. Denna typ av hantverkskunnande blir alltmer sällsynt i en tid av industriell massproduktion.

Marknadsanalytiker pekar också på den strategiska positioneringen som ett lyxvarumärke. Genom att hålla priserna höga skapar företaget en exklusivitet som i sig blir attraktiv för en viss kundgrupp. Det handlar om vad ekonomer kallar för ”Veblen-varor” – produkter där höga priser faktiskt ökar efterfrågan bland vissa konsumenter, snarare än minskar den.

Samtidigt väcker DN:s jämförelse med snarlika möbler till betydligt lägre priser frågor om huruvida skillnaden verkligen är motiverad. Kritiker menar att prisbilden till stor del handlar om varumärkesbyggande snarare än faktiska produktionskostnader eller materialkvalitet.

Fenomenet är inte unikt för Svenskt Tenn utan återfinns inom flera designområden där historia, kulturellt värde och exklusivitet möts. Det som dock gör Svenskt Tenn särskilt intressant är hur företaget lyckats etablera sig som en nationell kulturinstitution snarare än bara ett möbelföretag.

Trots den geografiska koncentrationen till Östermalm och andra välbärgade områden, har Svenskt Tenns formspråk blivit en del av den svenska självbilden och identiteten. Josef Franks färgglada mönster och Estrid Ericsons formgivning visas på museer och påverkar designutbildningar runt om i landet.

För många svenskar blir dock dessa ikoniska designföremål aldrig mer än något att beundra på avstånd – möbler att se på museum eller i inredningstidningar, men aldrig att ha i det egna hemmet. Detta skapar en intressant spänning mellan det allmänna erkännandet av Svenskt Tenn som en del av vår gemensamma kulturidentitet och den begränsade tillgängligheten på grund av prissättningen.

När allt kommer omkring handlar de höga priserna kanske mindre om materiell kvalitet och mer om vad vi tillskriver värde i vår kultur – historia, tradition, exklusivitet och status.