Det stora arvsskiftet: En historisk förmögenhetsförflyttning i Sverige

En enorm förmögenhetsförflyttning är i full gång i Sverige och internationellt. Fenomenet, som kallas ”The great wealth transfer”, handlar i huvudsak om att den äldre generationen nu lämnar över sina tillgångar till den yngre. Bara i USA uppskattar analysfirman Cerulli att över 1 000 biljoner kronor ska byta ägare under de kommande 20 åren.

Trots att summorna får tankarna att vandra till miljardfamiljer och storägare, betonar nationalekonomen Daniel Waldenström vid Institutet för Näringslivsforskning att detta inte bara berör en liten elit.

– Det här berör inte bara en liten grupp miljardärer utan helt vanligt folk. En drös med familjer kommer att få rejäla tillskott, kanske motsvarande hela deras sparande, säger han.

I Sverige har 40- och 50-talisterna kunnat bygga upp betydande förmögenheter, särskilt genom värdeökningar i bostäder och på börsen. Detta har skapat vad Waldenström kallar ”en jättestor förmögenhetstillväxt”. Hans forskning visar att svenskarnas genomsnittsförmögenhet idag är 30 gånger större än 1890.

Samtidigt visar data från Finansinspektionen att förmögenheterna är ojämnt fördelade – de rikaste fem procenten äger ungefär hälften av de finansiella tillgångarna i landet, om man räknar bort bostäder.

Förändrat konsumtionsmönster eller ekonomisk trygghet?

Trots de stora summorna som kommer att överföras, tror inte Waldenström på någon dramatisk förändring i konsumtionsmönster.

– Jag tror snarare vi kommer se fler hushåll som gör sig skuldfria eller köper ett fritidshus, snarare än radikalt ändrade livsstilar med lyxkonsumtion.

I USA finns en växande oro för att arvsskiftet kommer att leda till ökad ojämlikhet, där de rikaste blir ännu rikare medan mindre arv riskerar att ätas upp av ökade omkostnader och vård. Tidningen The Economist har nyligen uttryckt farhågor för en ”arvokrati” där arv, snarare än utbildning och meriter, får en större påverkan på samhället.

Waldenström tillbakavisar dock dessa farhågor och menar att faktorer som utbildning och inkomster i slutändan väger tyngre än arv. Han påpekar också att ett mindre arv kan betyda mycket mer för någon som har mindre från start, även om redan rika får större arv i absoluta tal.

Maktbalans och kvinnors ökade inflytande

Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, lyfter fram en annan aspekt av förmögenhetsförflyttningen – att fler kvinnor kommer att få kontroll över kapital. Eftersom kvinnor ofta lever längre än män kommer de i högre utsträckning att ärva både föräldrar och makar.

– Överföringen kan absolut leda till ökade ekonomiska skillnader, men innebär att mer kapital hamnar hos kvinnor som traditionellt haft lägre ägarandelar. Det öppnar för en förskjutning av ekonomiskt inflytande i samhället, säger Åhrman.

Detta kan även förändra investeringsmönster. En Sifo-undersökning visar att 42 procent av kvinnorna, jämfört med 30 procent av männen, väljer fonder baserat på hållbarhetskriterier.

Bostadsförmögenheter i fokus

I Sverige väntas personer som är 73 år och uppåt (40-talisterna) att lämna över bostadsarv till ett värde av närmare 1 800 miljarder kronor de kommande 20 åren, enligt Mäklarsamfundet.

– Det är den största och mest spridda omfördelningen av bostadsförmögenheter någonsin, säger Mäklarsamfundets boendeexpert Amanda Göthberg.

Mäklarsamfundet uppskattar att en fjärdedel av barnen till denna grupp i genomsnitt kan räkna med att ärva 1,4 miljoner kronor. Försäljningen av deras över 300 000 småhus kan potentiellt dämpa bostadspriserna framöver.

– Det är fler småhus än vad som har byggts sedan 1991. Det får stor betydelse på både rörlighet och priser. Hur mycket beror på politiska beslut och vad som byggs framåt, säger Göthberg.

Samtidigt äger ungefär en tredjedel av alla som är 73 år eller äldre ingen bostad alls, vilket understryker att alla inte kommer att vara del av denna förmögenhetsöverföring.

Konsekvenser för ojämlikhet och politik

Cecilia Hermansson, nationalekonom och forskare på KTH, betonar att det intressanta blir utvecklingen över tid. Hon påpekar att arvskiften alltid har pågått i samhället, men att värden och konsekvenser varierar över generationer.

Hermansson lyfter också fram en viktig aspekt av ojämlikhet:

– Frågan om jämlikheten handlar om alla dem som inte får något arv eftersom deras föräldrar bott i hyresrätt och hur de kommer att påverkas framåt.

Sverige avskaffade arvs- och gåvoskatten för 20 år sedan. Hermansson ser inte ett återinförande av dessa skatter som en lösning på eventuellt ökad ojämlikhet, utan föreslår istället en reformerad fastighetsskatt.

– Om den här förmögenhetstillväxten bidrar till ökad ojämlikhet skulle den kunna reduceras genom fastighetsskatt. Det viktigaste är att de som har mest får betala mest, menar hon.