Hormuzkonflikten slår mot svenska skördar – och plånboken

En osäker vår väntar Sveriges lantbrukare när konflikten i Mellanöstern påverkar gödselpriserna

Oroligheterna i Mellanöstern skapar djup oro bland svenska lantbrukare som står inför viktiga beslut inför årets odlingssäsong. Tillgången till handelsgödsel, en kritisk insatsvara i jordbruket, hotas nu av den eskalerande konflikten i området som är avgörande för den globala gödselproduktionen.

– Vi har redan lantbrukare som funderar på hur mycket de ska odla den här säsongen, säger Palle Borgström, ordförande för Lantbrukarnas riksförbund.

Persiska viken utgör ett nav för produktion av råvaror till kvävegödsel. Närmare 30 procent av världens ammoniak och urea, som är centrala komponenter i handelsgödsel, kommer från regionen. Den tilltagande konflikten har skapat osäkerhet kring både tillgång och prisutveckling.

– Under den första veckan efter attackerna var handeln nästan helt stoppad eftersom marknaden inte visste hur situationen skulle utvecklas, förklarar Borgström.

Det svenska jordbruket är särskilt sårbart eftersom det i hög grad förlitar sig på importerad handelsgödsel. En eventuell brist skulle drabba hela livsmedelssektorn, med särskilt allvarliga konsekvenser för odling av potatis, sockerbetor och grönsaker. Även produktion av spannmål och grovfoder för nötkreatur påverkas kraftigt.

Grönsaker och rotfrukter är extra känsliga eftersom de kräver betydande mängder växtnäring, vilket gör att gödselpriset har stor inverkan på produktionskostnaderna. Eftersom dessa är färskvaror som levereras dagligen spelar även bränslepriser en avgörande roll. För spannmålsproduktion är vete den mest näringskrävande grödan, där handelsgödsel utgör en betydande kostnadspost.

– Det är så fundamentalt så det slår igenom hela lantbruket. Om priserna på konstgödsel stiger ytterligare finns det få alternativ. Stallgödsel räcker inte och går inte att öka snabbt, säger Borgström.

Konsekvenserna kan bli att lantbrukare tvingas minska sina odlingsarealer eller reducera gödselmängden, vilket riskerar att leda till både lägre skördar och sämre kvalitet på produkterna. Lönsamheten inom växtodlingen har redan varit pressad i flera år, med svaga skördar och låga priser på framför allt spannmål och socker.

– Kalkylen var redan ansträngd innan kostnaderna började stiga. Nu kommer de här ganska dramatiska kostnadsökningarna ovanpå det, och det kan göra att priser på matvaror stiger för konsumenterna, förklarar Borgström.

För lantbrukare som väljer att inte odla vissa fält finns risken att helt gå miste om inkomster från dessa arealer.

– Om kalkylen redan är på minus eller noll får man inte tillbaka pengarna man lagt ut på insatsvaror. Då kan det vara bättre att låta fältet ligga i träda, säger Borgström och tillägger att vädrets oförutsägbarhet under odlingssäsongen alltid påverkar skördeutfallet, vilket ytterligare ökar riskerna när kalkylerna redan är svaga.

De stigande kostnaderna i jordbruket kommer sannolikt att påverka konsumentpriserna i livsmedelsbutikerna, men effekterna kan dröja. Carlos Cancino på Coop förklarar att detta beror på avtalens längd med leverantörerna:

– I vissa fall sitter vi i avtal som är väldigt korta och som köps ganska frekvent. Men ibland har vi längre avtal, uppåt ett kvartal eller mer. Då kan det ta ett tag innan vi kommer in i en ny förhandlingsperiod – och då kan priset vara väsentligt högre.

Andra livsmedelskedjor följer också utvecklingen noggrant. Axfood uppger i ett skriftligt svar att de hittills inte sett någon större omedelbar påverkan, men att konflikten kan få konsekvenser genom omläggningar, förseningar och ökade kostnader för sjötransporter.

Ica meddelar att de ännu inte observerat några prisjusteringar till följd av konflikten i Mellanöstern, men noterar att jordbruket har varnat för potentiella effekter av högre gödsel- och dieselpriser.

Situationen belyser den svenska livsmedelsförsörjningens sårbarhet. Sverige är fortfarande beroende av omvärlden för råvaror, ingredienser och insatsvaror som utsäde och gödsel. Störningar i den internationella handeln kan snabbt påverka tillgången på dessa varor. Livsmedelsförsörjningen bygger på just-in-time-principen, där varor levereras när de efterfrågas istället för att lagras i förväg, vilket gör systemet extra känsligt för störningar i leveranskedjan.

Mellan januari 2025 och januari 2026 blev det generellt billigare för bönderna att köpa in de flesta insatsvaror, men gödsel blev nästan 4 procent dyrare. Samtidigt fick lantbrukarna i genomsnitt 8,5 procent mindre betalt för sina produkter, med särskilt stora prisfall för potatis och spannmål. För konsumenterna ökade matpriserna med drygt 3 procent under samma period, framför allt för kött och andra animaliska produkter.