Hur starka är EU:s ekonomiska muskler mot USA?

USA förblir en ekonomisk supermakt med global påverkan

USA har under lång tid behållit sin position som världens största ekonomi. Med sin ledande ställning inom forskning och utveckling, riklig tillgång till råvaror och hemvist för många av världens mest framgångsrika företag, fortsätter landet att dominera den globala ekonomiska arenan. Trots att industrisektorn fortfarande är betydelsefull, särskilt i de nordliga delstaterna i det så kallade rostbältet, har USA genomgått en transformation till att bli primärt en tjänsteekonomi.

USA:s ekonomiska inflytande är så omfattande att landet ofta beskrivs som ”världsekonomins lokomotiv”. När ekonomiska problem uppstår i USA, som under finanskrisen 2007–2009, får det omedelbara konsekvenser för övriga världen. Det är dock värt att notera att när det gäller BNP per invånare hamnar USA först på sjätte plats globalt, efter Luxemburg, Irland, Schweiz, Singapore och Norge.

Under senare år har EU tappat mark gentemot USA vad gäller ekonomisk tillväxt. Detta beror delvis på lägre produktivitet inom unionen samt en mindre effektiv kapitalmarknad, vilket försvårar företags tillväxtmöjligheter. Sverige är ett av de länder som aktivt förespråkar åtgärder för att stärka EU:s konkurrenskraft på den globala marknaden.

Handelsstatistiken mellan EU och USA visar tydliga mönster som speglar regionernas ekonomiska inriktning. EU har bevarat en stark industriell bas, medan USA har skiftat fokus mot tjänstesektorn. Detta resulterar i att EU dominerar handeln med varor, medan USA har övertaget i tjänstesektorn. Ett anmärkningsvärt undantag är naturgas, där EU har ökat importen från USA som en del av strategin att minska beroendet av rysk energi.

Under 2024 hade EU-länderna ett handelsöverskott gentemot USA på cirka 530 miljarder kronor (50 miljarder euro), vilket motsvarar ungefär 3 procent av den totala handelsvolymen. På tjänstesidan spelar amerikanska företag en avgörande roll för Europas digitala infrastruktur. Teknikjättar som Microsoft och Google utvecklar nu system baserade inom Europa för att ”Trumpsäkra” sina tjänster och lugna europeiska kunder som känner oro inför eventuella förändringar i USA:s handelspolitik.

När det gäller handelspolitik är det viktigt att förstå att EU agerar som en enhet. Om USA:s president hotar med tullar mot enskilda EU-länder blir det i praktiken tullar mot hela unionen, eftersom handelspolitiken är ett område där medlemsländerna har överlåtit befogenheterna till EU-kommissionen.

I USA är delstaterna Texas och Kalifornien särskilt viktiga för exporten till Europa, med sina starka olje-, gas- och tekniksektorer. EU kartlägger noggrant vilka varor och tjänster som kommer från olika delar av USA. Vid tidigare handelskonflikter har EU strategiskt riktat tullar mot produkter från specifika delstater för att påverka deras senatorer i kongressen. Under tullkriget 2018 införde EU exempelvis tullar på amerikanska motorcyklar, vilket fick Harley-Davidson att flytta sin produktion för den europeiska marknaden till fabriker utanför USA.

Sedan förra året har EU en förberedd lista över varor värda motsvarande 93 miljarder euro som kan beläggas med tullar. Listan innefattar strategiskt utvalda varor som tillverkas i delstater där MAGA-rörelsen har starkt stöd, i ett försök att undergräva stödet för Donald Trumps handelspolitik. Utöver tullhot kan EU även överväga indragna licenser och förbud för amerikanska företag att delta i offentliga upphandlingar.

Tyskland utgör EU:s ekonomiska motor och är samtidigt unionens största exportör till USA. Under den senaste handelskonflikten har förbundskansler Friedrich Merz varit mer återhållsam i sin kritik av Trumps tullar jämfört med Frankrikes president Emmanuel Macron, som varit betydligt mer högljudd.

Irland sticker ut bland EU-länderna med sitt starka handelsberoende av USA. Förutom att vara europeiskt huvudkontor för många amerikanska teknikföretag har Irland också en betydande läkemedelsindustri, där exempelvis amerikanska Eli Lilly tillverkar fetmaläkemedel för den amerikanska marknaden. Den irländska regeringen förespråkar, i likhet med Tyskland, förhandlingar framför upptrappning av handelskonflikter.

USA:s och EU:s handelsexperter har detaljerad kunskap om varandras marknader. När Macron nyligen avvisade Trumps fredsförslag svarade den amerikanska presidenten med ett hot om 200 procents tull på champagne för att få med sig Frankrike.

I det globala handelsperspektivet är EU och USA varandras största handelspartner. EU:s största exportmarknad är USA, medan Kina dominerar när det gäller import till EU-länderna. Kina har sedan slutet av 1970-talet varit världens snabbast växande ekonomi och är nu näst störst efter USA, med prognoser som tyder på att landet kan passera USA i ekonomisk storlek i slutet av 2030-talet.

USA har tidigare importerat stora mängder från Kina, men under Trumps förra presidentperiod infördes höga tullar mot landet, vilka Biden senare behöll. Detta har resulterat i att grannländerna Mexiko och Kanada nu har gått om Kina i USA:s handelsstatistik. Under Ursula von der Leyens ledning har EU blivit mer återhållsamt i sina relationer med Kina. En öppen fråga är om denna hållning kommer att omprövas i takt med att de transatlantiska banden försvagas.