Industrin: Vi måste stå upp mot Trump

Handelskrig hotar när Trump aviserar nya tullar mot EU

Efter Donald Trumps senaste utspel om ytterligare tullhöjningar mot EU står den europeiska fordonsindustrin inför stora utmaningar. Branschexperter menar att tiden är inne för EU att visa motstånd och vidta motåtgärder, trots risken för ett eskalerande handelskrig.

Peter Bryntesson, vd för FKG (branschorganisationen för skandinaviska leverantörer till fordonsindustrin), tar tydlig ställning i frågan och uppmanar till motstånd:

”Både Sverige och EU ska stå upp och inte dansa efter Trumps pipa hela tiden. Vi får helt enkelt ha motåtgärder, även om det inte är positivt med ett handelskrig. Speciellt som det gäller ett Natoland måste vi nog sätta ner foten. I min värld är USA mer beroende av europeisk teknik än tvärtom,” säger Bryntesson.

Han föreslår att EU bör svara med strafftullar på amerikanska produkter, exempelvis motorcyklar, för att markera sin position.

Från augusti träder de amerikanska tullarna på 15 procent i kraft inom EU, enligt ett avtal som ännu inte godkänts av EU-parlamentet. Detta avtal har nu lagts på is efter Trumps senaste uttalande. Om hotet om ytterligare 10 procents tullpåslag från februari blir verklighet kommer det att slå hårt mot leverantörer inom fordonsindustrin.

”15 procent är dåligt men hanterbart, 25 procent då har man passerat gränsen, det kommer att märkas för kunderna,” förklarar Bryntesson och fortsätter: ”I snitt ligger våra företags vinstmarginaler på EU-nivå på 5,5 procent nu. Höjer du priset kommer kunderna att dra sig för att köpa en ny bil eller lastbil, man kör vidare med den gamla fordonsflottan.”

Konsekvenserna av ökade tullar kan bli allvarliga med hotad produktion och förlorade arbetstillfällen, både i EU och USA. Industrins största utmaning är den oförutsägbarhet som Trumps politik skapar, då branschen är beroende av långsiktiga och stabila förutsättningar.

Enligt studier på EU-nivå överväger redan 50 procent av leverantörerna investeringar i USA under de kommande fem åren. Om tullarna höjs ytterligare kommer sannolikt ännu fler företag att flytta delar av sin produktion till amerikanska marknaden, en process som tar flera år att genomföra.

”Blir tullarna tio procent till så tar man nog definitivt det steget. Många funderar på hur långsiktiga de här utspelen är, eller om det är ett spel för galleriet,” säger Bryntesson, som bedömer att någon form av tullar på 10-15 procent kommer att finnas kvar under överskådlig framtid.

En alternativ strategi för europeiska företag är att fokusera på andra exportmarknader. Det nya frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur (Sydamerikanska handelsblocket) närmar sig ratificering, vilket skulle skapa världens största frihandelszon med 700 miljoner människor.

”Vi i Europa försöker hitta andra områden att göra affärer med. Det kan absolut bli så att man styr mot Sydamerika mer. Det är en risk med den politiken som Trump för, att han blir ovän med alla,” påpekar Bryntesson.

En annan möjlighet för fordonsindustrin är att i högre grad leverera till den europeiska försvarsindustrin, som befinner sig i en expansiv fas. Bryntesson ser potential för samarbete: ”Vi tittar ganska mycket på hur fordonsbranschen kan gå in och stötta den när man behöver öka volymen. Där finns det en win-win-situation.”

Handelsspänningarna mellan EU och USA kommer i en tid när båda ekonomierna står inför andra betydande utmaningar, inklusive den gröna omställningen och digital transformation. För Sveriges del, med en stark exportinriktad fordonsindustri, blir frågan särskilt känslig då både amerikanska och europeiska marknader är vitala för den långsiktiga utvecklingen.