Inflationen 0,3 procent i november – faller kraftigt

Inflationen i Sverige fortsätter att avta och nådde i november den lägsta nivån på flera år. Konsumentprisindex (KPI) steg med endast 0,3 procent jämfört med samma månad föregående år, enligt nya siffror. Nedgången var mer markant än vad ekonomiska analytiker hade förutspått i sina prognoser.

Denna utveckling bekräftar en tydlig trend där pristrycket minskar på bred front inom den svenska ekonomin. Efter flera år av exceptionellt höga inflationssiffror, som under 2022 och början av 2023 nådde nivåer över 10 procent, ser vi nu en återgång till mer normala värden.

”Det här visar att Riksbanken gjorde rätt när man sänkte i september i förebyggande syfte,” kommenterar Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, till nyhetsbyrån TT. Uttalandet hänvisar till Riksbankens beslut att sänka styrräntan med 25 punkter till 3,50 procent i september, vilket var den första räntesänkningen på flera år.

Den låga inflationstakten ger ytterligare argument för Riksbanken att fortsätta sin påbörjade räntesänkningscykel. Flera ekonomer pekar nu på möjligheten att centralbanken kan komma att genomföra ytterligare räntesänkningar under kommande möten, med nästa penningpolitiska beslut redan i december.

Bakom den sjunkande inflationen ligger flera faktorer. Energipriserna, som var en huvudorsak till den höga inflationen under 2022, har stabiliserats och i vissa fall sjunkit. Samtidigt har även livsmedelsprisernas ökningstakt avtagit markant, vilket påverkar hushållens upplevda kostnadstryck.

Den globala ekonomiska avmattningen spelar också in, med lägre råvarupriser och minskade transportkostnader som bidragande faktorer. Sveriges öppna ekonomi påverkas i hög grad av den internationella utvecklingen, där flera länder i Europa visar liknande mönster med avtagande inflation.

För svenska hushåll innebär den lägre inflationen en välkommen lättnad efter en period med kraftigt ökade levnadskostnader. Kombinationen av sjunkande inflation och förväntade räntesänkningar kan stärka hushållens köpkraft framöver, något som är särskilt betydelsefullt i en tid då många familjer har ansträngd ekonomi.

Företagssektorn ser också potentiella fördelar med den nya utvecklingen. Lägre inflationsförväntningar kan leda till mer stabila planeringsförutsättningar och möjligen lägre lönekrav i kommande avtalsrörelser, vilket skulle kunna gynna svensk konkurrenskraft på internationella marknader.

Trots de positiva signalerna kvarstår osäkerhetsfaktorer. Den svenska kronans utveckling, geopolitiska spänningar och deras effekt på råvarumarknader, samt utvecklingen av bostadsmarknaden är alla områden som kan påverka inflationsbilden framöver.

Ekonomer är också oeniga om hur snabbt Riksbanken bör agera framöver. Medan vissa förespråkar en försiktig hållning för att säkerställa att inflationen verkligen är besegrad, menar andra att en för långsam normalisering av räntepolitiken riskerar att i onödan försvaga den svenska ekonomin ytterligare.

Finansmarknaden har reagerat positivt på inflationssiffrorna, med stigande aktiekurser och sjunkande marknadsräntor som följd. Särskilt räntekänsliga sektorer som fastigheter har sett kursuppgångar efter beskedet.

Många bedömare betraktar nu den svenska inflationskrisen som i huvudsak övervunnen, även om efterdyningarna kommer att kännas av under lång tid framöver. Fokus skiftar nu från inflationsbekämpning till frågan om hur den ekonomiska tillväxten ska stimuleras utan att riskera nya inflationsproblem.

Nästa viktiga milstolpe blir Riksbankens räntebesked i december, då marknaden förväntar sig ytterligare signaler om den framtida räntebanan. För hushåll med rörliga bolån och företag med lånefinansierade investeringar kan detta beslut få betydande ekonomiska konsekvenser.