Inflation fortsatt under Riksbankens mål trots oro för krigets effekter

Den preliminära inflationstakten enligt KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) landade på 1,6 procent i mars, en liten nedgång från februaris 1,7 procent. Därmed fortsätter inflationen att ligga under Riksbankens mål på 2 procent, vilket ger centralbanken visst andrum i räntepolitiken.

Siffrorna överraskade många bedömare positivt, men experter manar till försiktighet kring den långsiktiga utvecklingen. Felicia Schön, sparekonom på Avanza, uttrycker en försiktig optimism:

”Det är positivt just nu, men det är för tidigt att ropa hurra,” säger hon och varnar för att inflationseffekter ofta kommer med viss fördröjning, vilket kan innebära risk för kommande räntehöjningar trots dagens gynnsamma siffror.

Schön tillägger att Riksbanken förhoppningsvis kommer att ”se igenom” de tillfälliga utbudsstörningar som driver upp oljepriserna. Om så sker bör eventuella räntehöjningar utebli eller bli endast marginella.

William Lindquist, analytiker på HUI Research, delar denna försiktiga optimism och konstaterar att krigseffekterna åtminstone hittills inte är synliga i inflationssiffrorna. Han förespråkar också att Riksbanken agerar med försiktighet i det rådande läget.

”Man ska komma ihåg att många hushåll fortfarande är väldigt ekonomiskt pressade av de senaste årens levnadskostnadskris. Konsumtionen har just börjat komma igång, men riskerar att dämpas när pengarna ska räcka till att tanka bilen och betala dyra elräkningar,” påpekar Lindquist.

Det är anmärkningsvärt svårt att hitta tydliga spår av konflikten i Mellanöstern i de svenska priserna för mars. Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, understryker detta faktum och påminner om att det svenska inflationstrycket var lågt redan innan kriget i Iran bröt ut.

”Det beror på att kronan har stärkts de senaste åren, i kombination med att det inhemska kostnadstrycket är måttligt,” förklarar Isaksson.

Hans bedömning är att Riksbanken kan fortsätta avvakta med att höja styrräntan från nuvarande 1,75 procent så länge Europeiska centralbanken (ECB) inte genomför en serie räntehöjningar. En enstaka höjning från ECB skulle inte utgöra något större problem, menar Isaksson, men flera höjningar i rad skulle kunna försvaga kronan och därmed tvinga fram svenska räntehöjningar.

Enligt SCB:s statistik ökade transportkostnaderna i mars, medan boendekostnader sjönk. Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, noterar förändringarna utan att spekulera i orsakerna.

”En sak som överraskade i SCB:s preliminära marssiffror var matpriserna. De var lägre än väntat. Även tjänsteinflationen var lägre än vad vi hade räknat med. Däremot var priserna på andra varor lite högre än vad vi hade trott,” säger Isaksson.

Den pågående konflikten vid Hormuzsundet utgör fortsatt en betydande riskfaktor. För varje dag som sundet är stängt för civila fartyg och energiinfrastrukturen runt Persiska viken skadas, ökar risken för ett globalt tryck uppåt på priserna som även kan drabba svenska hushåll och företag.

Samtidigt finns ett potentiellt positivt ekonomiskt scenario om konflikten avtar inom kort. I så fall skulle leveranser av gas, olja och andra råvaror från det krigsdrabbade området kunna återupptas, vilket skulle stabilisera prisläget.

Den aktuella statistiken ger Riksbanken ett gott förhandlingsläge inför kommande räntebeslut, men mycket hänger på utvecklingen i omvärlden och hur den geopolitiska situationen i Mellanöstern utvecklas. Svenska konsumenter kan för tillfället andas ut, men experterna rekommenderar fortsatt ekonomisk försiktighet i ett läge där mycket fortfarande kan förändras snabbt.