Inflationstrycket minskar – kan leda till lägre räntor

Inflationen i Sverige förblev oförändrad i februari, enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) preliminära siffror. Konsumentprisindex (KPI), som mäter prisutvecklingen på varor och tjänster i samhället, låg på 0,5 procent i februari jämfört med samma månad förra året – samma nivå som i januari.

SCB rapporterar att livsmedelsprisernas långsammare ökningstakt hade en dämpande effekt på inflationen, medan stigande boendekostnader efter en period av lägre kostnader verkade i motsatt riktning.

Den mer betydelsefulla indikatorn för Riksbankens penningpolitik, KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta), visade däremot en nedgång från 2,0 procent i januari till 1,7 procent i februari. KPIF är det inflationsmått som Riksbanken använder som riktmärke för sina räntebeslut, där effekten av förändrade bolåneräntor har exkluderats.

Riksbankens uttalade mål är att hålla inflationen, mätt med KPIF, runt 2,0 procent. Att inflationstrycket nu minskar kan tolkas som ett argument för kommande räntesänkningar, menar Felicia Schön, sparekonom.

”Det är väldigt tydligt att trenden för inflationstakten fortsatt är nedåtgående, om man rensar för de volatila energipriserna. Den stora frågan är dock vad som kommer hända med inflationen framöver med tanke på den pågående konflikten i Mellanöstern,” påpekar hon.

Geopolitiska spänningar, särskilt i Mellanöstern, kan potentiellt påverka den ekonomiska utvecklingen globalt. En utdragen konflikt i regionen skulle kunna driva upp inflationen genom ökade priser på olja, energi och frakt. Denna typ av inflationstryck skiljer sig dock från efterfrågeinflation, som är den typ av inflation centralbanker primärt försöker kontrollera genom ränteförändringar.

Schön betonar att inflationstryck som uppstår genom störningar i utbudet – exempelvis genom konflikter som påverkar fraktrutter eller energiförsörjning – inte effektivt kan motverkas med penningpolitiska åtgärder som höjda räntor. Snarare skulle höjda räntor i detta scenario kunna förvärra en redan ansträngd ekonomisk situation genom att ytterligare hämma konjunkturåterhämtningen.

”Av den anledningen är det mycket mer troligt att vi får se fler räntesänkningar än räntehöjningar i närtid, trots risk för ökad inflation. Jag ser risken för högre ränta som väldigt låg,” konstaterar hon.

Inflationsutvecklingen har stor betydelse för den svenska ekonomin och påverkar både hushållens köpkraft och företagens investeringsbeslut. Efter flera år av stigande räntor för att bekämpa den höga inflationen i spåren av pandemin och energikrisen, har nu inflationstrycket i Sverige minskat betydligt.

Den svenska kronan, som påverkas av skillnader i ränteläge mellan Sverige och omvärlden, har under en längre period varit förhållandevis svag. En eventuell sänkning av Riksbankens styrränta skulle kunna medföra ytterligare press på kronan, särskilt om andra centralbanker, som Europeiska Centralbanken (ECB) och amerikanska Federal Reserve, väljer att hålla sina räntor på högre nivåer under längre tid.

För svenska hushåll med bolån kan dock potentiella räntesänkningar innebära en välkommen lättnad i privatekonomin efter flera år av stigande räntekostnader. Samtidigt kan lägre räntor bidra till att stimulera den svenska ekonomin genom ökad konsumtion och investeringar.

Nästa penningpolitiska beslut från Riksbanken förväntas med spänning av marknaden, där de senaste inflationssiffrorna kommer att utgöra en viktig del av beslutsunderlaget tillsammans med bedömningar av den internationella utvecklingen och den svenska konjunkturen.